Klicka på bilden, för att se hela bilden
FAKTA
Regi: Joo-hvam Kim
Skådespelare: Kim Woo-bin, Kim Seong-gyoon, Lee Hae-young, Ren Hanami, Kim Yo-han
Land: Sydkorea
År: 2024
Genre: Action, Brott, Komedi
Längd: 108 minuter
Visas på Netflix
Betyg: 3
Ännu en Netflixpremiär på en Netflixproduktion, denna gång på en sydkoreansk actionfilm. Enligt IMDb är Officer Black Belt, i regi av Joo-hwan Kim, en actionkomedi. Filmaffischen låter också påskina detta. Därför förvånades jag när det visade sig att det här inte alls är en actionkomedi, utan en stenhård actionthriller. Visst, första akten är ganska lättsam, men filmen vänder snart och blir mörk, den blir nattsvart.
Kim Woo-bin spelar Lee Jung-do, en ung man som lever ett bekymmerslöst liv; han tränar kampsport, han hänger med sina polare och spelar datorspel, han anlägger avancerade frisyrer.
Jobb som närstridspolis
En kväll när Lee cyklar hem råkar han bevittna en misshandel, en våldsam skurk har gett sig på en kille. Lee ingriper och spöar upp skurken. Killen som åkte på spö visar sig tillhöra närstridspolisen, som tydligen är en egen avdelning. Polisen känner att de kan ha användning för Lee och erbjuder honom jobb som närstridspolis, och efter viss tvekan går Lee med på detta.
Jobbet går i princip ut på att övervaka frigående fångar med elektronisk fotboja. När batteriet i bojan börjar ta slut, vilket syns på en bildskärm, ska Lee och hans kollegor ringa upp fångarna och be dem ladda batteriet. Ibland kan det hända att fångarna försöker avvika. När fångarna inte lyder måste Lee och hans kollegor leta upp dem.
Obehagliga psykopater
Efter den lättsamma inledningen dyker filmens skurkar upp. Det är inga korgossar. Det handlar om riktigt obehagliga psykopater och våldtäktsmän som bland annat ägnar sig åt trafficking. En dömd våldtäktsman släpps ur fängelset, och efter diverse incidenter måste Lee stoppa denne vidrige skurk och hans lika vidriga mannar.
Ungefär en timme in i filmen börjar en lång, väldigt lång actionscen, där Lee och hans kollegor drabbar samman med skurkarna. Slagsmålen är blodiga, råa och sadistiska. Därefter eskalerar våldsamheterna. Filmens sista akt består främst av brutala slagsmål. Blodet stänker.
Onödiga scener där folk äter
Officer Black Belt har lite problem med berättartempot emellanåt och några långa, onödiga scener hade kunnat kortas eller klippas bort för att tajta till filmen, scener där folk äter middag och det egentligen inte händer speciellt mycket. Visst, karaktärsutveckling, men det blir en aning segt på ett par ställen.
Men – den här filmen innehåller några av de bästa fajter jag sett på film på ett bra tag. I vanlig ordning tål rollfigurerna väldigt mycket stryk, men slagen och sparkarna i den här filmen ser ut att göra ont.
Slutet antyder att det kan komma fler filmer om Lee och jag skulle inte ha något emot en uppföljare till den här.
