DITA VON TEESE´S THE ART OF THE TEESE, House of Blues, Mandalay Bay, Las Vegas den 10 juli 2017

Klicka på bilden, för att se hela bilden

Medverkande: Dita Von Teese, Jett Adore, Violet Chachki, Dirty Martini, Catherine D´Lish, Zelia Rose, Ginger Valentine, Jonny McGovern

Dita Von Teese må vara mest känd som skräckrockaren Marilyn Mansons ex-fru bland den breda allmänheten, men att använda den etiketten vore att gravt förringa hennes person och gärning. Om man däremot kallar henne för – som Vanity Fair en gång myntade – burlesquekonstens Meryl Streep är man inne på helt rätt spår.

Som liten ville Teese – som växte upp under namnet Heather Sweet – bli ballerina, men höll enligt egen utsago inte måttet. Därför blev det i slutänden ett liv i rampljuset i den sofistikerade avklädningsaktens tecken. Glamouren från Hollywoods svartvita guldålder smittade tidigt av sig på henne, och under det tidiga nittiotalet började hon svärma för burlesque och pin-updamer som Bettie Page.

Glamourös sensualism

The Art of the Teese är Von Teeses senaste projekt, och kan ses som en uppdaterad version av en show hon gjort tidigare på Crazy Horse i Paris. Det sistnämnda antyder förstås i sin tur vad det handlar om, nämligen högkvalitativt showande med höga artistiska ambitioner. Von Teese vill att burleskkonsten ska tas på allvar, och gör sitt yttersta för att den ska komma in det kulturella finrummet utan att någon någonsin ens ska komma på tanken att associera till något annat än glamourös sensualism. För egen del ser jag bara det vackra och läckra.
Endast en enkelspårig snuskpelle alternativt religiös fundamentalist borde rimligen kunna se något porrigt i det här.

Superlyxig förförelse

Ta bara inledande paradnumret Martini Glass i vilket stjärnan själv sträckte ut sig och stilfullt plaskade runt i ett – just det – martiniglas smyckat med 150.000 Swarovskikristaller. Tala om superlyxig förförelse i over the toptappning.

I samma ton gick Lazy med Von Teese i rollen som Hollywoodstar, modell golden age. Här fick stjärnan god hjälp av sina två hunky assistenter att komma ur sin långklänning och in under en dammvippa, modell jättestor innan nakenheten tog över igen.

Neonhjärta, Baker och humor

Ett ett enormt hjärta i rött och lysande dito i neon utgjorde spelplats för Texasbördiga Ginger Valentines atletiska insats där idel klassiska poser avverkades på bästa sätt. Lika fräckt som romantiskt , får man väl säga.

Inspirationen flödade som synes, och australiskan Zelia Rose gjorde ingen hemlighet av att Josephine Baker var hennes största förebild. Här vankades det nämligen tidstypisk dans med bananerna klädsamt fastsatta på höfterna.

Vidare fick man sig till livs en del humor också i form av fylliga burleskpionjären Dirty Martini, som tog sig an Von Teeses alldeles egna karusellhäst, struttade runt på scengolvet och gjorde sitt patenterade bump and grindnummer. Allt på bästa sätt, modell, småstyggt, men lustigt avväpnande.

Manliga inslag

Sedan fick männen också en chans att visa upp sig i denna föreställning. Annars utgör herrarna traditionellt sätt inte en naturlig del av burlesktraditionen, men här bjöds man minsann både på ett traditionellt manligt strippnummer och en gosse klädd i extravagant kvinnlig klädsel redo att lätta på kläderna med konstnärligt sinne. Tro det eller ej, men denne fick mig att tro att han var tvättäkta kvinna ända till slutklämmen.

Varierad triumf

Variationen var alltså stor på House of Blues denna kväll. Förvånansvärt stor. I egenskap av chefsdesigner har Von Teese uppenbarligen gjort sitt yttersta för att ge smakprov på allt det burlesktraditionen har att bjuda. Det är tydligt att fyrtiofyraåringen både vill förvalta gamla traditoner och ta konstformen vidare mot nya okända mål. Något hon gör med den äran här, för övrigt.

Jag visste ärligt talat inte vad jag förväntade mig av den här showen, men coolt, inspirerat, genuint, tjusigt, påkostat och passionerat är några av de adjektiv som poppar upp i huvudet just för tillfället. Lysande och tillika en triumf i sin genre, får man väl säga.

skriven 2017-08-24