BORDERLESS FOG – seriemördarthriller i makligt tempo med snask och äckel

Klicka på bilden, för att se hela bilden

Ännu en Netflixpremiär på en Netflixproduktion, denna gång på en indonesisk sådan. Länge associerade jag indonesisk film men en enda person: Barry Prima. En skådespelare som debuterade 1978 och som fortfarande är aktiv. Åtminstone i början av sin karriär medverkade han mest i actionfilmer – för drygt 25 år sedan höll en engelsk kollega till mig ett föredrag om Barry Prima på Fantastisk Filmfestival. Själv har jag nog bara sett en enda Barry Prima-film, Daredevil Commandos från 1985, som under titeln Commando i helvetet låg på en dubbelkassett tillsammans med David Winters Rage to Kill.

Krigsfilmen Daredevil Commandos var jätterolig, främst beroende på att den var dubbad till engelska av enbart tre-fyra personer, åtminstone lät det så. I en scen laddar hjältarna upp och sjunger en patriotisk sång om Indonesien. Här låter det som om röstskådespelarna hittar på en egen sång med ytterst sviktande melodi. ”Indonesiaaa – you’re my country!” sjunger soldaterna.

Sedan dess har jag sett fler indonesiska filmer – senast i maj i år, när thrillern Monster släpptes på Netflix.

Seriemördare i farten

Borderless Fog är en thriller i regi av en kille som heter Edwin, bara Edwin. Den utspelar sig på gränsen mot Malaysia, där ett lik en dag hittas. Rättare sagt: två lik. På marken ligger en död man och när byborna vänder på kroppen, trillar huvudet av. Det är bara det att huvudet inte tillhör kroppen.

Putri Marino spelar polisen Sanja, som skickas från storstaden Jakarta till det lilla samhället Kalimantan, som mer eller mindre verkar ligga i djungeln. Sanja passar inte riktigt in i den här världen, där hon går runt och förhör svettiga karlar. Det är uppenbarligen en seriemördare som är i farten – fler lik hittas, alla har blivit halshuggna. Det pratas om ett spöke i djungeln, men det är bara en legend (som Fantomen?). När Sanja nystar i fallet kommer hon något större på spåren.

Snaskiga scener och äckel

Borderless Fog är en film som ser bra ut. Den har bra filmfoto. Miljöerna är skitiga och svettiga. Putri Marino är rätt cool i huvudrollen. Men – i slutänden tycker jag att den här filmen egentligen är mer intressant än bra. Här finns en hel del snaskiga scener och bilder. Det är gott om avhuggna huvuden och äckel, och Sanja hamnar ibland i farliga situationer med onda gangsters. Men, det blir aldrig särdeles spännande. Jag blev aldrig riktigt engagerad. Filmen håller på i nästan två timmar och ibland är tempot väl makligt. Det hela hade vunnit på att vara en halvtimme kortare. Jag hade svårt att hålla intresset uppe hela vägen.

He he, jag hade visst mer att säga om Barry Prima än om den här filmen! Det säger kanske en hel del om film av idag.

Du kanske gillar:

MANK – skådespelarna, fotot och ett återskapat Hollywood behållningen i David Finchers Oscarstippade film THE CROWN – Säsong 1 UNGE KOMMISSARIE MORSE (säsong 7) – så många mord, men inget överskuggar karaktärerna THE LOUDEST VOICE – Russell Crowe lyser i lysande miniserie om mannen som skapade Fox News, polariserade USA och bäddade för Trump