DET SOM BEHÖVS ÄR FLER FÄNGELSER

Klicka på bilden, för att se hela bilden

Dessvärre är inte alla människor hänförda inför tanken att bygga flera fängelser. Kulturarbetare borde bidra till att entusiasmera dem tveksamma genom sitt skapande. Vi borde titta mer på Danmark. Där vet man hur man gör. Den danska dramaserie om 6 delar Huset med Sofie Gråbøl, David Dencik, Youssef Wayne Hvidtfeldt och Charlotte Fich i huvudrollerna fick mycket bra bemötande. Så bra att SVT redan köpt in den och den kan ses på SVT Play.

Jag har också skrivit manus till en fängelseserie. För att förmå SVT att finansiera den, utformade jag den som en äkta DogmaDoguSåpa™.

Såpan utspelar sig på ett hårdbevakat fängelse. Där en övervakningskamera finns i varje cell och i samtliga korridorer och andra utrymmen. Det är ett billigt tv-program eftersom bolaget som producerar denna såpa, lite i affekt sagt, inte behöver lägga ut en enda krona. På ett fängelse finns det nämligen redan kameror uppmonterade. Jag tänker på övervakningskameror och deras bildkvalité kan gott mäta sig med vad som helst som min kamrat Lars von Trier med eller utan min hjälp, lyckats att få in i filmlådan under de senaste 30 åren. Okej, det blir betydligt mindre skakigt men helt felfri är ingen såpa nu för tiden.

”Skådisarna” är gratis, vi använder nämligen de befintliga fångar, så även rekvisita och mat. Här följer ett detaljerat manuskript:
06.00 Fången vaknar, släpper några morgonfisar, stiger upp, pinkar, eventuellt bajsar, runkar och lägger sig.
08.00 Fången får frukost, säger till en övervakare att dra åt helvete, äter, lägger sig och runkar.
10.00 Fången får mellanmål, säger till en övervakare att dra åt helvete, äter och runkar utan att lägga sig.
12.00 Fången får lunch, säger till en övervakare att dra åt helvete, äter, runkar, lägger sig och runkar än en gång.
14.00 Fången rullar 50 cigaretter och börjar röka en efter en.
15.00 – 21.00 Olika rökformationer: Tjock rök, mindre tjock rök och tjock rök igen. Ljud: hostningar och klagomål på fängelsets dåliga luft.
21.30 Fången kroppsvisiteras, fångvaktaren tittar fången i arslet.
22.00 Fången lägger sig och runkar.
22.30 – 06.00 Fången sover.
På söndagar visas hela veckans dokusåpa i repris i grannkanalen.

Programmet kan göras interaktivt, vilket betyder att man kan utforma det så att åskådaren engageras riktigt, riktigt djupt i handlingen. Hur gör man?

Jo, tevetittarna får vinna olika priser om de ringer på fem-sex olika 070-nummer och gissar rätt hur många gånger fången kommer att runka idag, alternativt vilken av fångarna som runkar oftast. Det sistnämnda alternativet förutsätter dock att vi klipper mellan olika parallella handlingar, det vill säga olika fångar.

Man kan också tävla i att klockan 21.30 gissa vad fångvaktaren ser när han inspekterar fångens arsle. Faktum är, att man kommer att kunna vinna just det som fångvaktaren ser.

Jag sände förslaget till Hanna Stjärne, SVT:s vd,, och efter att ha ringt upp henne 10 – 15 gånger och påmint henne om att hon har lovat att ge mig ett uppriktigt svar, fick jag veta att sådan dokusåpa har SVT redan sänt både två och tre gånger, och att hon hoppades på att jag, ’som har namn om mig att vara djävligt påhittig’, skulle komma med något nytt. ’Vet du Vladimir, TV är redan fyllt med snabba, MTV-meningslösa handlingar. Kan Du inte komma med nåt lugnare?’

Jag föreslog att sömnen mellan kl. 22.30 – 06.00 i mitt programförslag skulle kunna köras i slow motion, och det höll hon med om. Men problemet var, sade hon, att ’då skulle vi’ – jo hon sa vi – ’tappa den dokumentära touchen’.

’Jo, jag vet, teven är den möbeln som den genomsnittliga västerländska människan glor längst på under sitt vakna liv, så man bör tänka sig för vad man fyller den men’, sa jag och hon kontrade med, ’eller vad man ställer på den’.

Klicka här för köp av och information om artikelförfattaren Vladimir Oravskys böcker

© Vladimir Oravsky