ANNA-MIA BARWE – från barnvakter på löpande band till konserter på Hannas House

Klicka på bilden, för att se hela bilden

Vildarsväg, Staffanstorp i Skåne, i slutet på 60-talet…

Jag står utanför altandörren till vårt radhus och väntar på att mamma ska komma med en trasa. Det är sommar. Solen gassar. Det är varmt och kvalmigt och doftar tungt av asfalt, rosor och blommande smällebärshäckar. Alla gräsmattor är välklippta, alla utom vår. Jag får inte gå in, för jag har hundskit mellan tårna … igen.

Vi är fyra snorungar och en tonåring. Vi har en militärhund som heter Tazzi. I armén heter hon Mannekäng Tvåhundrafyrtiosju. Första katten heter Snuttan. Mamma och pappa har lämnat Stockholm för att bli krögare. Dom driver kvarterskrogen Fregatten i Malmö och är sällan hemma.

“Jesus“ serverar makaroner med marsansås

Barnvakter avlöser varandra: Det är Vanna, den italienska kommunisten, belgaren Janni som ser ut som Jesus, svär på flamländska och serverar makaroner med marsansås. Det är äldsta brorsan som lyssnar på Beatles och Jimi Hendrix, brorsans kompisar och tjejerna som gillar brorsan, Beatles och Jimi Hendrix. Och så är det kvarterets hemmamammor som luktar kokosnöt.

Hade blivit en riktig prinsessa

Jag har gjorts fin. Ska vara brudnäbb när grannens dotter Anita gifter sig. Har ljusblå spetskläder som Gisele har sytt, där brallorna liksom går ner och syns under klänningen. Jag är lite besviken på det där med klänningen för Anita och jag hade valt ut en vid sidenklänning med volang och matchande skor i en affär i Lund. Med den hade jag blivit en riktig prinsessa och lycklig i alla mina dar.

Jag letar upp, den för mig väl gömda, saxen, för min frisyr vill jag för säkerhets skull ta hand om själv. Men självklart övar jag på syrrans dockor först.

Ut på landet

Vi flyttar ut på landet till en kringbyggd gammal gård i utkanten av byn Lyngby. Äldsta delen som är från 1600- talet, är en gammal smedja med skorsten som man kan gå in i och som sträcker sig hela vägen upp till himmelen. Går man in i där natten till skärtorsdag, kan man se häxorna flyga till Blåkulla. Huset har inget rinnande vatten och utedasset ligger tvärs över gården under infarten. Väggarna är av korsvirke och innergården täcks av stora kullriga stenar och det växer maskrosor.

En brunn på gården med otjänligt vatten har ett stort gistet trälock. I den brunnen hissas lillebror ner i fötterna för att hämta en kratta en gång. Han är minst och förstår inte att säga nej.

För att få varmt eldar vi med koks i gröna kaminer. Dricksvatten hämtar vi i mjölktunnor. Vi har en stor vind. Höloft. Grisstia. Kostall. Hönshus. Vagn-och maskin-lada. Och i de flesta av dessa rum finns spännande föremål som lämnats kvar.

Rör inte

Rör inte hinken.
Rör inte hinken med tjära.
… som står … på vinden.
Rör inte hinken med tjära som står på vinden … längst in, bakom skåpet och den stora röda kistan. Hinken, utan lock …
Det är mäktigt. Svart som lakrits. Blankt som en stilla skogstjärn. Mjukt som sammet. Kletigt som kall gröt. Det tar morsan två timmar att tvätta mig ren med thinner.

Tazzi blir kär en gång

Tazzi, vår fina schäfer som har bästa betyg i armén, gör lumpen då och då. Hon får inte få valpar. Då skulle hon tappa koncentrationen i armén, säger dom i armén.

Vi har en barnvakt som heter Torbjörn. Han bor hos oss på landet. När han är nykter. En gång får mamma och pappa med sig en hund hem från krogen som pant för en nota. Ägaren kommer aldrig tillbaka. Hunden, en hanhund, en blandras med knorr på svansen, kallar vi för Lufsen.

Tazzi löper så pappa ber Torbjörn att hålla hundarna åtskilda. Inga problem, säger Torbjörn. Jag tar hand om hundar och ungar.

Men hur det nu är så kommer pappa hem tidigare från krogen och vad får han se? Jo, Tazzi och Lufsen utöva amour ute på gården. Å det blir ett jäkla liv.
– Jag sa ju till dig, gormar farsan.
– Ja, men så här på da’n gör det väl ingenting, svarar Torbjörn.
Det blir fyra valpar. Sen rymmer Tazzi och Lufsen och vi får aldrig se dem igen. Valparna säljer vi.

Så vi skaffar en ny hund. Boris. En New Foundland-hund. Stor, svart, hårig och dreglande. När vi flyttar till Lund får Boris eget rum på polishuset.

Ringring:
– Ja, det är från polisen, Boris är här igen. Vi var tvungna att ta in han för han ledde om busstrafiken vid Domkyrkan.
Boris är kär i allt som rör sig.

Gässen

Gäss är bra att ha så vi skaffar gäss. Tjugo gäss. Och gässen är små och söta och sen blir dom större. Jag har för stora skor på fötterna och väntar på min tur utanför utedasset. Syrran är där. Jag ser gässen komma. Först lite vaggande, sakta. Men plötsligt, tar en stor gås täten och börjar springa mot mig. Jag skriker och hoppar ur skorna och springer och skriker. Mamma kommer ut. Och hon har famnen full av skor. Vi är många så det är många skor. Och jag skriker och gässen skriker och mamma kastar skor.

Har legat i Främlingslegionen

Och sen kommer Olavi; som kommer från Finland och som bor hemma hos oss när han är nykter och som hjälper pappa med att bygga och riva … saker; och han har legat i Franska Främlingslegionen så han vet hur man vrider nacken av gäss; och han vrider och han vrider och han vrider … ungefär som när man korkar upp en flaska vin. Och när han släpper halsen … så brrrrlupp, far den upp igen och gåsen vinglar iväg. Och då tar pappa fram yxan.

1967: Vad ska du bli när du blir stor Anna-Mia?

– Jag ska bli prinsessa, Pippi Långstrump och polis.

2022: Vad ska du bli när du blir stor Anna-Mia?

Jag samlar alla mina erfarenheter som prinsessa (jag gillar bakelser), Pippi Långstrump (jag kan hålla en slipmaskin med rak arm) och polis (nä, inte polis på riktigt men du vet, det är som att det är jag som bestämmer) och så …

… flyttar jag ut till min nya kärlek Sven som bor på landet på en kringbyggd gammal skånegård i utkanten av byn Hannas. Äldsta delen, som är från 1700-talet, har ett rum med en gammal bakugn. Går man in i det rummet natten till skärtorsdag, kan man känna lukten av brända häxor.

Kulturkrog i det gamla stallet

Huset har rinnande vatten och vattentoaletter.
Innergården täcks av stora stenar och det växer maskrosor. En gammal brunn på gården har en pump. I den pumpen flyttar familjen talgoxe in en vår. Det slutar illa för dom förstår inte att det är hål i botten.

Vi har en stor vind. Hö-loft. Gris-stia. Ko-stall. Höns-hus. Vagn- och maskin-lada. I det gamla stallet där gårdens djur bott, ska Sven och jag driva kulturkrog.

För vi är musiker. Vi är krögare. Vi är kulturarbetare. Och huset heter Hannas House.

Skriven av Anna-Mia Barwe

Till sommaren 2023 kör vår kulturförening sommarkonserter. Vi finns på www.hannas.house
Och på facebook Hannas House

Anna-Mia Barwe – musikproduktion:

SOLKLART (2020) Trio BRS Produktion AdOpen
Fantastiska Fiskar (2019) Erik Magntorn, Nils Bondesson, Anna-Mia Barwe Seize the Day (2018) Youtube. Anna-Mia Barwe Produktion
Sånger för Stora Stunder (2017) Youtube. Anna-Mia Barwe Produktion Tjo va’ de’ skiftar (2015) Kulturföreningen Gyssla
De’ e’ tjarrlek! – jazz po skånska tvåu (2012) Berno Studio/Anna-Mia Barwe Produktion Tjo va’ de’ viftar! (2009) Kulturföreningen Gyssla
Anna-Mia Barwe in a Christmas Mood (2007) Anna-Mia Barwe Produktion
Så vill jag älska dig – Anna-Mia Barwe sjunger sånger av Jan Sigurd (2005) Phono Suecia New standards (2003) Anna-Mia Barwe Produktion
Jazz po skånska (2002) Anna-Mia Barwe Produktion. Inspelad av Radio Malmöhus Anna-Mia Barwe Band (1998) Anna-Mia Barwe