KIM WILDE, KB, Malmö den 3 december 2022 – en minnesvärd kväll i popens tecken

Klicka på bilden, för att se hela bilden

En hyllning till popen, betecknade Kim Wilde själv i lördags sin nu aktuella show som hon nu åker Europa runt med, och varudeklarationen ifråga är förstås allt annat än fel. Brittiskan har alltid varit lojal mot all pop på både längden och tvären.

Att sedan ge namnet The Greatest Hits Tour till det hela ger självklart ytterligare tydlighet till vad det handlar om. För det som gällde var som förväntat hits, hits och åter hits. Plus några någorlunda färska sånger från senaste albumet, 2018 års Here Come the Aliens, som båda borde blivit stora hits, bör tilläggas.

Energisk, uppspelt och häftigt (upp)klädd

Utsålt var det också. Sedan länge. På grund av pandemin hade turnén blivit flyttad tre gånger – är det väl, så det var inte så konstigt att publiken på det knökfyllda KB var tänd.

Förutsättningarna var således de bästa för en minnesvärd kväll i popens tecken, och sångerskan själv svek knappast. Det var en energisk, uppspelt och häftigt (upp)klädd Wilde, som välkomnade sin publik, och saken blev förstås inte sämre av att det väl tilltagna bandet på sju personer med gitarrspelande brorsan Ricky Wilde i spetsen bekräftade sin långa rutin med vokalissan där framme vid micken.

Tämligen varierad sångkatalog

Sedan hjälpte det givetvis att Wilde har en så stark sångkatalog. Som dessutom faktiskt är tämligen varierad, om man nu tänker efter. Vägen är lång mellan småpunkiga Chequered Love och väna favoriter som Four Letter Word och Million Miles Away, om man säger så. Här måste också påpekas att de två sistnämnda numera uppvisade Wildes röst i ett mjukare mognare skimmer, och det är ett drag i hennes pipa jag alltid uppskattat.

Satte tonen

Fast det är klart, det är upptemposångerna med den flickiga rösten i behåll som i vanlig ordning dominerar även denna afton. Öppningen med stunsiga Rage to Love och Never Trust a Stranger satte den så kallade tonen, och därefter bara fortsatte hitkavalkaden i mestadels hög tempo.

Rysansvärd och närmast hypnotiserande

Frågan är dock om inte Cambodia var den sång som frammanade kvällens absolut bästa och finaste respons, Oooandet i mellanspelet gick inte av för hackor. Vilket är lätt att förstå. Detta taktfast syntdrivna alster kryddat med en tydlig dos melankoli ter sig närmast hypnotiserande, och den version som kunde höras på KB denna kväll var närmast rysansvärd. Tro det eller ej, den som vill.

Excellent från senaste albumet

Nästan lika exalterande denna afton var You Keep Me Hangin’ On. Aldrig har väl en Surpremes-hit låtit så här hårdpumpande tidigare. Något man fick svart på vitt ännu en gång på KB. Vi talar lysande, helt enkelt.

Och på tal om det, de två sångerna som hämtats från ovannämnda Here Come the Aliens är ju inget annat än excellenta dom också. Det är naturligtvis Kandy Krush och extranumret Pop Don’t Stop som åsyftas. Hade de getts ut på 80-talet hade de varit listklättrare i hela västvärlden. Sanna mina ord.

Lallade med

Som avslutning plockades så debut- och genombrottshiten Kids In America fram. Kanske inte så konstigt, men oavsett vilket; ni kan lita på att publiken lallade med så det stod härliga till när det blev dags.

Fortfarande relevant

Och varför inte, det här var trots allt en kväll där popen skulle firas, och då i synnerhet den signerad av Kim Wilde. Det var nostalgi-time, och den mestadels grånande medelålders publiken fick en chans att drömma sig tillbaka till sitt 80- och tidiga 90-tal.

Men nostalgi i all ära. Skulle ändå vilja påstå att Wilde fortfarande är relevant även om singel-hitsen numera lyser med sin frånvaro. För så länge hon fortsätter släppa ny gedigen popmusik och alltjämt, som denna kväll, fortsätter leverera live finns det all anledning att fortsätta hålla koll på henne.

 
Klicka på valfri bild för att se bildspelet.