Klicka på bilden, för att se hela bilden
FAKTA
Regi: Lovisa Sirén
Skådespelare: Bahar Pars, Zhala, Nadja Rosenberg, Susan Taslimi, Fredrik Lycke
Premiär: 2022-11-04
Betyg: 3
Road movies finns det gott om. Det finns en hel radda om man nu ska vara ärlig. Allt från lustifikationer som Ett päron till farsa, Dum och dummare och indiehiten Little Miss Sunshine till mer allvarliga saker, typ Steven Spielbergs första biofilm Sugarland Express, rockfilmen Almost Famous och Thelma & Louise ryms under denna genrerubrik.
Och här har vi ännu en. En svensk, därtill. Lika minnesvärd som någon av ovannämnda vitt skilda skapelser är dock inte Maya Nilo (Laura). Däremot kan den vara värd en titt om man är ute efter att hugga en produktion med lokal prägel och fokus på familjedynamiken mellan i synnerhet filmtitelns tre karaktärer.
Sedan vore det väl synd att hävda att det hela är roligt eller spännande, men Lovisa Siréns debutverk har alltså andra kvaliteter.
Är som natt och dag
Nilo är den välartade feministskribenten med familj, koll på vardagslivet och villa i förorten medan Maya är den panka bohemen med sångarkarriär som aldrig lossnat och oförmåga att behålla varje fast jobb hon någonsin haft. Och aldrig mötas de två. Trots att de är systrar. För de är ju trots allt som natt och dag, och i det här fallet gäller knappast klyschan motsatser attraherar.
Fast via outgrundliga vägar finner dessa båda plus Nilos 13-åriga dotter Laura sig plötsligt på väg till Portugal per bil för att besöka systrarnas cancerdrabbade mor Irma.
Groll och oförrätter på agendan
Det behöver väl knappast påpekas att både gammalt groll och gamla oförrätter snart hamnar på agendan. Vilket inte är så roligt, förstås. Men det finns även en del ljusglimtar i att ofrivilligt hamnat i en knarrig Volvo och inte kunna dra från situationen. Även om ingen inser det just då.
En ganska trevlig skapelse
På samma gång agerar den något truliga tonårsdottern Laura i alla fall (kontakt)bro mellan de båda systrarna. Så kanske kanske har de hittat tillbaka till varandra innan eftertexterna börjar rulla. I alla fall en del. Men vem vet, jag väljer att inte sända ut en spoiler här.
Men vad jag kan säga som en slutkläm är att Maya Nilo (Laura) på sitt sätt är en ganska trevlig skapelse. Den tuffar på i god mak ner för Europas motorvägar, och det gör dramat vi serveras också även om det sällan hettar till. Däremot ska gärna medges at jag uppskattar trion Bahra Fars, Zhala och Nadja Rosenberg i titelrollerna. Kemin dem emellan är lika naturlig som tydlig.