Klicka på bilden, för att se hela bilden
FAKTA
Regi: Johannes Persson
Skådespelare: Vincent Grahl, Sofia Kappel, Annica Liljeblad, Amanda Lindh, Molly Nutley
Premiär: 2022-10-28
Betyg: 3
Om vi skall börja med lite historia ,närmare bestämt svensk spök- och skräckhistoria på vita duken genom åren. För att göra det lätt för mig kokar jag ner det hela till benämningen rysare och låter ordet ockult bli lösenordet för min lilla resa i filmhistorien fram till nu aktuella Feed.
Jag gör avspark redan 1921 med Körkarlen, som jag såg om nyligen. När vi betat av alla berättigade superlativ återstår bara att svensk film levererat den första och tillika fulländade spökhistorien.
Sverige har många slott som rymmer sin historia, och lär vara ett av de spöktätaste länderna i världen om vi inte räknar England. Givetvis för att de spelar i en egen division.
Från Arne Mattsson till Moln över Hellesta
På femtiotalet noterade Arne Mattsson detta faktum och svarta damer, vita fruar och röda mannekänger började synas i de populära Hillman-rullarna med Karl Arne Holmsten. Spökade gjorde det också på Hellesta när den i spökfilmerna allestädes närvarande Anita Björk gifte sig med Birger Malmsten i Moln över Hellesta.
Från Besökarna till Låt den rätte komma in
Det var ganska spökfritt länge tills Kjell Bergqvist och Johannes Brost blev spökjägare i Joakim Ersgårds Besökarna (1988, ett tema som gick igen 2020 i Tord Danielsons och Oscar Mellanders Andra sidan.
Bägge dessa precis som Låt den rätte komma in, signerad Tomas Alfredson är kvitton på att vi mycket väl kan leverera genren utan att skämmas. Givetvis följer vi trenderna inom genren, tjänstefel vore det annars.
Michael Landon som tonårs-varulv
Skräckfilmen (nu talar vi inte om thriller typ Psycho), utan the real deal har alltid varit ungdomarnas genre. På femtiotalet spottades således B-rullar som I Was a Teenage Frankenstein och I Was a Teenage Werewolf med en nybakad Michael Landon (Bröderna Cartwright) ut till minimal kostnad med maximal vinst.
Släpp lös en blodtörstig häxa
Nu är åter tonåringarna i fokus tack vare att Jason får frigång varje Fredagen den 13:e, och till viss mån framgången med The Blair Witch Project. Ta ett campingläger på väg mot konkurs, samla ett gäng hippa tonåringar där och släpp lös en blodtörstig häxa vid namn Märit som går igen för att hämnas sin blodiga död. Är det en vandringssägen eller ligger det något i legenden.
Långfilmsdebuterande regissören Johannes Persson tar tillvara miljöns möjligheter att rama in spökstämningen och förflyttar sig utan svårighet mellan tuvorna slasher, thriller, skräck, ja alla de utgreningar som jag nämnde i början av dessa rader.
Var skall sleven vara om inte i grytan
Skådespelarna då? Ja i princip behöver de bara fylla i de karaktärer som är standard i dessa tonårsskräckisar, det vill säga helylletjejen (Molly Nutley), den egotrippade vloggaren (Sofia Kappel) och så vidare i rollistan.
Dialogen ligger i nivå med karaktärerna, men var skall sleven vara om inte i grytan. Jag älskar skräckfilm och ser gärna att den på gott och ont överlever och får en ny publik bland barnbarnen till de som diggade Frankenstein, Varulven och Dracula och hade Vincent Price som favoritskådis. Trots en ibland haltande logik och andra skavanker spikar jag en trea.
