Klicka på bilden, för att se hela bilden
FAKTA
Regi: Valérie Lemerciser
Skådespelare: Valérie Lemercier, Sylvain Marcel, Danielle Fichaud, Roc Lafortune, Antoine Vézina
Land: Frankrike
År: 2020
Genre: Biografi, Komedi, Drama
Längd: 128 minuter
Format: DVD, Blu-ray
Distributör: SF Studios
Betyg: 3
Aline hade världspremiär på filmfestivalen i Cannes, och detta är historien om Céline Dion – fast ändå inte. Aline handlar om en flicka som växer upp som nummer fjorton i en syskonskara i Québec – precis som Céline – och gör debut som sjungande femåring på brorsans bröllop – precis som Céline – och får skivkontrakt och blir kär i sin gamle gubbmanager när hon är 12 år – precis som Céline …. Och hon väljer ut en snygg klänning till Oscarsgalan, precis som Céline.
Men karaktären heter Aline så Céline Dion och alla andra som porträtteras i denna film med ändrade namn kan inte klaga på något. Detta är en av de underligaste biopics som gjorts.
Hur ska man åldra en karaktär på film?
Det finns olika sätt att låta en karaktär åldras på film. Det mest övertygade – men mest tidskrävande – är att låta filminspelningen ta tid. Som i Boyhood. Samma skådespelare gick från liten pojke till vuxen man. Övertygande. Men ett grepp som är få filmmakare förunnat.
Ett vanligare sätt är att göra som i den nya filmen Jag är Zlatan – tre olika killar spelar Zlatan i olika åldrar. De är inte speciellt lika varandra, eller speciellt lika Zlatan, och alla tre verkar ha olika skånska dialekter. Men skit samma, man kan ju låtsas. Vill man se den riktige Zlatan på långfilm kan man kolla in filmen Den unge Zlatan – där Zlatan spelar sig själv. Det här är som mini-Boyhood. Det får ta tid. Karaktären växer och åldras i realtid.
Samma skådespelare från fem till femtio
Aline låter samma skådespelare spela inte-Céline-Dion från fem till femtioplus. Det är vågat. Och helknäppt. Valérie Lemercier, som även är filmens regissör, kör hela spektrat. Hon spelar barn, tolvåring, tonåring och så vidare. Digitalt har man krympt henne så hon blir liten som en hobbit, digitalt har man föryngrat henne … och resultatet skulle kunna få en roll som poltergeist som terroriserar Vera Farmiga i nästa Conjuring-film. Ett obehagligt skräckfilmsbarn var knappast vad man hade väntat sig i en film om nästan-Céline-Dion.
Tolvåring groomas av managern
Tolvåriga Aline trånar mest efter sin gamle gubbmanager – tjejen är tolv och älskar att sjunga, kan hon inte ha någon annan hobby? – det är pedofilobehagligt att se denna groomingrelation. Samtidigt som tolvåringen spelas av en digitalt föryngrad femtiosjuåring. Vilket inte gör situationen bättre. Förutom att en tolvårig flicka slapp ha denna obehagliga roll. Alltid en liten guldkant.
Totalt bananas
Det här är en av de underligaste och konstigaste biopics som någonsin gjorts. Man måste se den för att tro på att den finns. Det här är totalt bananas. Och ibland riktigt roligt.
