Klicka på bilden, för att se hela bilden
FAKTA
Regi: Steven Soderbergh
Skådespelare: Zoe Kravitz, Erika Christensen, Rita Wilson, India de Beaufort, Derek DelGaudio
Land: USA
År: 2022
Genre: Drama, Brott, Thriller
Längd: 89 minuter
Visas på HBO Max
Betyg: 2
En grej jag inte kommer att sakna efter pandemin, är pandemiprojekt-filmer. Med pandemiprojekt menar jag filmer som spelats in trots att det har varit lockdowns, restriktioner, och annat som förhindrat normala filminspelningar. Detta har lett till filmer om ett fåtal rollfigurer, ibland en ensam rollfigur, som spenderar två timmar med att prata i telefon, prata med sig själv, eller ha Zoom-möten.
Om man inte heter Alfred Hitchcock och spelar in Fönstret åt gården (1954), bör man vara försiktig när man gör den här typen av film. Helst bör man låta bli. I de allra flesta fall blir resultatet skittråkigt.
Hitchcock-inspirerad thriller
Steven Soderbergh är dock en begåvad regissör; jag gillar inte allt han gjort, men ibland får han till det. Manusförfattaren David Koepp är ingen gröngöling heller, han har skrivit Jurassic Park, Spider-Man och en lång rad andra filmer. Tillsammans verkar de ha försökt göra en Hitchcockinspirerad thriller, även musiken av Cliff Martinez för tankarna till Hitchcock och Bernard Herrmann. Dock blev Kimi inte precis jättebra.
Klarar inte av att gå ut
”Kimi” är namnet på en ny teknisk hjälpreda som drivs av artificiell intelligens. Det är en variant på Alexa, Siri och allt vad de heter – en liten pryl man har i hemmet och pratar med; Kimi styr lampor, telefon, TV, tekniska prylar rent allmänt. Zoë Kravitz spelar Angela Childs, som jobbar med att förfina Kimis teknik – Kimi spelar in användarnas kommandon och önskemål, och Angela korrigerar de misstag Kimi gör när AI:n hör fel. Det här är ett jobb som passar Angela. Inte nog med att det råder pandemi, Angela lider även av agorafobi – torgskräck, alltså. Hon går aldrig ut, hon klarar inte av att gå ut.
Mordiska typer vill henne illa
Plötsligt råkar Angela höra något på en inspelning det inte var meningen att hon skulle höra. Det låter som ett våldsbrott – ett överlagt mord på en kvinna. Angela spelar in det hon hört och kontaktar först det mäktiga företaget bakom Kimi. Angela kräver att inspelningen ska spelas upp med FBI närvarande. För att lyckas med detta, måste hon lämna lägenheten. Och där ute finns det mordiska typer som vill Angela illa.
Lider av psykisk ohälsa
Kimi är en film som borde vara bättre än den är. Handlingen är helt okej. Filmens största problem är att Angela Childs är en rätt osympatisk rollfigur. Visst, hon lider av psykisk ohälsa, får vi veta efter ett tag, men det är svårt att engagera sig när hjältinnan är genomgående sur, tvär och butter. Övriga medverkande är inte mycket roligare. Angela flörtar med en kille (Byron Bowers) som bor i en lägenhet på andra sidan gatan, han är ingen muntergök.
Drag av Brian DePalma
Vidare blir handlingen lite väl ologisk, orealistisk och förvirrad ungefär halvvägs in. Det känns nästan som om David Koepp själv inte riktigt visste vad konspirationen filmen handlar om går ut på. Den sista kvarten är dock bra, filmen lyfter en hel del då.
Förutom Fönstret åt gården finns här drag av Brian De Palmas Vittnet måste tystas (Blow-Out, 1981), i vilken John Travolta råkar spela in ljudet av ett mord – och den filmen var ju i sin tur en variant på Michelangelo Antonionis Blow-Up: Förstoringen från 1966, där David Hemmings tror sig ha fotograferat ett mord.
32 år ser ut som 18
Kimi går att titta på utan större problem, men den är inte speciellt spännande. Tack och lov utspelas inte hela filmen i Angelas lägenhet. Robin Givens har en liten roll. Jag ser att Zoë Kravitz är 32 år gammal. Jösses – i den här filmen ser hon ut att vara 18!
Skriven 2022-02-11