Klicka på bilden, för att se hela bilden
FAKTA
Regi: Leos Carax
Skådespelare: Adam Driver, Marion Cotillard, Simon Helberg, Devyn McDowell, Angéle
Premiär: 2021-12-17
Betyg: 2
Ja, herrejösses. Herrejävlar. Vad ska jag skriva om den här filmen? Vad är det här för något? Fransmannen Leos Carax har inte gjort alltför många långfilmer under sin karriär, och han är fortfarande mest känd för De älskade på Pont-Neuf, som kom 1991 – det är trettio år sedan. Hans nya film Annette öppnade årets Cannesfestival, och försågs med två priser – Bästa Regi och Bästa Soundtrack.
Annette är en typisk Cannesfilm. Det är dessutom en typiskt fransk Cannesfilm. Den här filmen är så pass fransk att det är svårt att avgöra om vissa scener är tänkta att vara roliga, eller om de bara är parodiskt pretentiösa.
Storyn skriven av Sparks
Till saken hör att detta är Carax första film på engelska, större delen av filmen utspelar sig i USA (men det mesta är inspelat i Tyskland och Belgien), och storyn är skriven av amerikanerna Ron och Russell Mael – själva manuset är antagligen skrivet av Carax.
Ja, detta är en Sparks-film. En Sparks-musikal. Och ska jag vara helt ärlig, balanserar den hela tiden på kalkonfilmens kant. Möjligen är det här en kalkonfilm. Men som sagt – det är svårt att avgöra om filmen är på allvar eller ej. Om inget annat är den snygg.
Publiken får inte andas
Filmens första minut är utmärkt – den är jättebra. Annette inleds nämligen med instruktioner till publiken – vad vi inte får göra under visningen. Vi får inte andas och ombeds ta ett djupt andetag. Därefter dyker Sparks själva upp i en studio och framför en låt vars text ungefär går “Nu börjar det” om och om igen. De lämnar studion, medan de fortfarande sjunger, och går längs några gator, fler människor ansluter under sången, däribland de två huvudrollshavarna Adam Driver som Henry McHenry och Marion Cotillard som Ann Defrasnoux.
Äter banan och röker samtidigt
Och så börjar handlingen. Henry McHenry är en ohemult populär stå upp-komiker. Hans show heter “Guds apa”, han äter banan och röker samtidigt, och hans framträdande är katastrofalt o-roligt. Men publiken älskar visst honom. Henry har blivit kär i operasångerskan Ann Defrasnoux, oj, vad de älskar varandra, de figurerar ständigt i nyhetsreportage, och de gifter sig. Dock börjar deras karriärer gå åt varsitt håll – hon blir en allt större stjärna, medan hans karriär går år skogen, eftersom han är ett psykfall.
Och så får de en dotter. Annette. Annette visar sig besitta en oväntad talang, som kan inbringa stålar till Henry. Så långt om handlingen.
Låt oss prata om Annette. Dottern, alltså. Annette är en docka.Dockan ska dock föreställa en riktig flicka. Dockjäveln är fruktansvärt ful och ser mest ut som Chucky från Den onda dockan,. Fast mer obehaglig. Vad är grejen med detta? Är det något jag inte fattat? Är det ett konstnärligt franskt grepp som anses smart? Symboliserar dockan något? Anspelar den på Pinocchio? Under slutscenerna spelas Annette av en riktig flicka.
Mer opera än musikal
Låt oss prata om sångerna. Den inledande sången är rätt klämmig – men därefter låter det som om de mer eller mindre sjunger en och samma sång genom hela filmen, i olika tempo. Det mesta av dialogen sjunges (vilket gör att filmen närmast är en opera och inte en musikal). Och – de banala sångtexterna beskriver oftast bara vad de gör och vad vi ser i bild. Typ, “Jag driver i land på en öde ö”, och vi får se Henry driva iland på en öde ö. Henry och Ann sjunger “Jag älskar dig så mycket” om och om igen, under flera minuter, och medan de har sex.
I en del av de serier jag skriver manus till – framför allt i Uti vår hage och Åsa-Nisse – driver jag ofta med olika kulturformer och kulturutövare. Ibland hittar jag till exempel på konstiga dikter som seriefigurerna läser. Och faktum är att sångerna i Annette påminner om de tramsdikter jag hittar på, vilket gör att jag inte kan avgöra om det är på allvar eller ej.
Ingen större framtid som sångare
När Marion Cotillard sjunger opera mimar hon till en annan sångerska, men annars är det hon själv som sjunger. Adam Driver framför alla sina sånger själv. Han har ingen större framtid som sångare, om han funderar på att sadla om. Sparks dyker upp igen mot slutet, där de spelar två piloter under en minut. Adam Driver, som även producerat, har ett och samma slokande ansiktsuttryck filmen igenom.
Spontant är det en etta
Två timmar och tjugo minuter varar det här. Filmen slutar aldrig. Den var lite svår att sitta igenom. Och jag vet inte riktigt vad jag ska sätta för betyg på det här. Spontant är det en etta. Men den är alltså snygg och ibland uppfinningsrik. Så, jag sätter en tvåa. Jag ser att en lång rad kritiker världen över gett filmen full pott – men det säger nog mer om dessa kritiker, än om filmen. Jag hörde att stora delar av publiken lämnade en förhandsvisning i Göteborg.
Annette är producerad av Amazon, så den lär snart dyka upp streamad på Prime Video.
Skriven 2021-12-15