Klicka på bilden, för att se hela bilden
FAKTA
Regi: Paul Schrader
Skådespelare: Oscar Isaac Tiffany Haddish, Tye Sheridan, Willem Dafoe, Alexander Babara
Premiär: 2021-11-05
Betyg: 5
Var skall sleven vara om inte i grytan. Nog är det så att hjärtat klappar lite extra för filmer som har som tema något som ligger en själv nära. Att fotbollsentusiaster på hela skalan från aktiva till de som bara sitter och kryssar framför sportspegeln räknar sekunderna till Zlatanfilmen går upp är logik i kubik.
Jag älskar poker och när jag ser filmer som The Cincinatti Kid (som det också refereras till i filmen), Kaledioscope och Rounders känner jag mig som en katt som blivit inlåst i en mjölkaffär. Jag njuter av att se Steve McQueen, Warren Beatty och Matt Damon utöva “hjärngymnastik” vid pokerborden.
Världen i sig är en pokergiv
Nu räcker det naturligtvis inte med att blanda och ge för att filmerna skall fylla något syfte, här måste också story och karaktärer finnas som ger bärkraft åt temat. Så är fallet i högsta grad i nämnda filmer och så är också fallet med nu aktuella The Card Counter, som rättar in sig i ledet av tunga pokerepos.
Om man blir känd i casinovärlden för att äga förmågan att kunna räkna vilka kort som fallit och finns kvar i leken och dessutom är döpt till William Tell (Oscar Isaac) förefaller risken stor att bli portad. Ett längre fängelsestraff har emellertid inte bara gjort Tell till en skicklig pokerspelare utan också till en realist som insett att världen i sig själv är en pokergiv med falska mynt och kort. Han vet i vilka banor casinon tänker och att mindre vinster hos spelarna är bra reklam och får storspelarna att förlora mer.
Måste göra upp med sina demoner
Livet på vägarna blir dock ensamt, och när han träffar en ung bitter tonåring Cirk (Tye Sheridan), som lever på hatet till en person som också finns som en mörk skugga i Tells föregående liv. Mellan de två spirar nu en varm vänskap upp, och Tell känner att han måste göra upp med sina egna demoner för att kunna ge grabben nya perspektiv på livet och ge sig själv en chans att gå vidare. Cirk trivs till en början med den ekonomiska friheten och Tells kravlösa liv, men även han sitter fast i det förflutnas träsk personifierad av en sadistisk major Gordo (Willem Dafoe).
Färgstarka biroller som bonus
Paul Schrader håller regin i strama tyglar, och får ut maximalt av kemin mellan Isaac och Sheridan. Två akterseglade skepp som mötas i natten och försöker hitta en gemensam hamn att segla in i. Bägge är lysande i varje scen utan att ta till vare sig långa dialoger eller utfall.
Att filmen sedan är fylld av färgstarka biroller vid pokerborden vet vi som följer spelet på Youtube sedan tidigare och noterar att poker numera blivit en show med resande teatersällskap som turnerar runt USA i allmänhet och naturligtvis Las Vegas i synnerhet. Och dessa inslag utgör bara en bonus till en redan helgjuten film.
Skriven 2021-11-07
