VIVECA STEN : DALSKUGGAN – nya serien precis lika lysande som Morden i Sandhamn

Klicka på bilden, för att se hela bilden

FAKTA
Förlag: Bokförlaget Forum
Serie: Åremorden (del 2)
Genre: Deckare
Antal sidor: 448
Format: Inbunden
Utgivningsdatum: 2021-10-01

Viveca Sten är tillbaka. Utan Sandhamn. Men den nya serien, Åremorden, är precis lika bra, och utnyttjar den unika geografin och miljön och karaktärerna på samma tonsäkra och inlevelsefulla sätt. Viveca Sten – bäst i Sverige? Det finns så många nya deckardrottningar och andra deckarkungligheter som utropas med jämna mellanrum, men Viveca Sten ställer det mesta och de flesta i skuggan med Dalskuggan.

Jag har alltid hävdat att Sverige, speciellt norra Sverige, är den perfekta miljön för neo-westerns. Skogsbränder, älgar, björnar, renar, undanskuffad ursprungsbefolkning, kargt klimat, snöstormar, jakt, storslagen natur, hemkört, blodtörstiga djur (främst knott och mygg) … allt finns på plats!

Nedfrysning som mordmetod

Det finns drag av neo-western i Viveca Stens nya serie. I den första boken i serien Åremorden, Offermakaren, var mordmetoden “offret fryser ihjäl” på ett liknande sätt som i Taylor Sheridans neo-western Wind River. En ung flicka hittas avklädd i liften och liftskötaren får sig sitt livs obehagligaste överraskning när han ska öppna upp för dagens skidåkare.

Ett nytt deckarpar introduceras, Hanna från Stockholm och Daniel från Östersund, och precis som problemlösarna i Wind River (och i de flesta westerns) så är de “utifrån“. Eftersom folk på orten alla är för insyltade i samma sylt …? Det här är en miljö där “alla känner alla” och alla kontakter går långt tillbaka i tiden, ofta i flera generationer, och släkttrådarna är som ett nät där alla är intrasslade.

Slalom och mord – fast utan lift

I Dalskuggan får vi återigen följa Hanna och Daniel och deras relation utvecklas och djupnar på så många plan. Och … återigen får vi kombinationen slalom och mord. Fast inte i liften denna gång.

Sjuårige Hugo bara måste kissa på väg till slalomträningen, hans mamma Anna stannar bilen för att låta Hugo färga snön gul, och Hugo hittar ett fruset, halvt översnöat lik. Det här är kissa-på-sig läskigt för en sjuåring, och det blir ingen slalomträning den dagen.

Offret någon som alla gillar

Den döde mannen är något av en lokal kändis, en slalomåkare som en gång i tiden vann ett VM-brons och som annars hade en lagom lysande karriär. Kort sagt: offret är någon som precis alla gillar och som ingen har ett ont ord att säga om … Vi har här ett “reverse puzzle mystery” att ta itu med. I vanliga fall brukar mordoffer ha så många fiender att vi inte kan räkna dem. Inga fiender alls ger precis samma problematik – det går inte att hitta några unika misstänkta att välja bland.

Rebeckas historia – från ljus till skugga

Som vanligt i en Viveca Sten roman så får vi lära känna en hel del olika karaktärer bland civilbefolkningen. Den intressantaste nya karaktären är Rebecka, som är medlem i frikyrkoförsamlingen Livets ljus. Hon blir utvald för att gifta sig med den karismatiske femton år äldre frikyrkopastorn Ole. Hon får sedan uppleva helvetet på jorden. Rebeckas historia börjar “förr i tiden” och den får så småningom komma ikapp resten av handlingen och landa i nutiden – som här är år 2020.

Folk trängs i Åre, medan smittorykten sprider sig …

Det ryktas om någon mystisk smitta, skidorter i Italien har redan stängt ner, men i Åre lever folk fortfarande livets glada dagar och busslaster och billaster fulla av stockholmare ser till att det är knökfullt i backarna.

Dalskuggan är ett lysande porträtt av en tid, en plats och en miljö … och denna naiva tid kommer aldrig att komma tillbaka igen.

Ingen skugga faller över Sten

Ingen skugga faller över Viveca Sten – denna nya serie är precis lika lysande som Morden i Sandhamn. Ännu en gång har hon porträtterat Sveriges unika, karga, skoningslösa natur. Och barrskogen stäcker sig mörk och hotfull mot den tidiga skymningshimmelen, medan ännu ett offer täcks av snö och rimfrost.