TJECKOSLOVAKIEN DÅ, SVERIGE NU, FÖR TREDJE GÅNGEN

Klicka på bilden, för att se hela bilden

Först tog det en jordisk evighet och en förskräcklig massa spillt vatten och bortslösade pengar (läs här). Sedan fylldes den överbevattnade scenen med febril aktion (läs här). 24 timmar senare var problemet ur världen, och som mitt fotografi visar, ser man nu nästan inga spår efter den långvariga vattenläckan.

Det tog alltså mindre än en arbetsdag att åtgärda det segslitna problemet.
Finns det någon visdom att dra från denna blöta historia?
Här är en: Det är alltför kostsamt att inte bry sig.

Här är en annan: Ändringen till det bättre behöver inte ta någon längre tid i anspråk, den kan ske snabbt. Det som behövs är att någon tar ett beslut och sedan ser till att det förverkligas. För det behövs att någon tar på sig ansvar

”Well, everybody’s talking and no one says a word”, sjunger John Lennon i sin egen komposition Nobody Told Me

Över 14 690 människor har dött i Covid-19 i Sverige. Det behövde inte varit så. Man skulle lätt kunna rädda nästan samtliga dessa liv om det fanns någon på den svenska kaptenbryggan som ville ta ansvar och tog de rätta besluten.

Liksom i Erna Solbergs Norge, där 814 människor dog i Covid-19 under samma tid som i Sverige över 14 690 helt i onödan miste livet. Liksom i Sanna Marins Finland, där 1 018 dog i Covid-19 under samma tid som i Sverige över 14 690 helt i onödan miste livet. Liksom i Mette Frederikses Danmark, där 2 571 människor dog i Covid-19 under samma tid som i Sverige över 14 690 helt i onödan miste livet. Liksom i Katrín Jakobsdóttirs Island, där 30 människor dog i Covid-19 under samma tid som i Sverige över 14 690 helt i onödan miste livet. Liksom i Jacinda Arderns Nya Zeeland, där 26 människor dog i Covid-19 under samma tid som i Sverige över 14 690 helt i onödan miste livet.

Från och med 30 augusti 2021 rödmarkerade Norge hela Sverige på nytt. Detta på grund av det höga antalet smittade i Sverige per 100 000 invånare.

Svenskarna är upprörda lika mycket nu, som tidigare när Norge införde resesanktioner mot Sverige. Man menar, på fullt allvar, att Norge inte är solidarisk med Sverige. Har man hört?
Ja det har man.

Man menar alltså, att Erna Solbergs Norge, där 814 människor dog i Covid-19 under samma tid som i Sverige över 14 690 miste livet, borde låta svenskarna fritt strömma in i Norge. Man verkar inte fatta att det var Erna Solbergs och Sanna Marins och Mette Frederikses och Katrín Jakobsdóttirs och Jacinda Arderns restriktioner, som räddade tusentals människors liv.

Detta ”solidaritetstanke” är jag välbekant med från min barndom i Tjeckoslovakien: Efter socialismens övertagande år 1948, konfiskerade man det mesta från dem som hade något, så att alla blev solidariskt lika fattiga. Efter socialismens övertagande år 1948, fick barn från dem vars föräldrar var akademiker inte studera vid universitet och högskolor för att samtliga solidariskt skulle hamna på samma utbildnings- och intellektuella nivå.

Det är Sverige som inte är solidariskt med Norge och inte tvärtom. Det är Sverige som borde utfärda restriktioner att inte resa till ”friska” länder av solidaritetsskäl.

Socialdemokraterna söker efter en efterträdare efter den nyckfulle vindflöjeln Stefan Löfven. Flera dokumenterat olämpliga kandidater nämns, exempelvis Anders Ygeman, Mikael Damberg, Morgan Johansson, Ibrahim Baylan och Lena Hallengren. Den sistnämnda påstås vara socialminister med ansvar för folkhälsa och sjukvård, funktionshinder samt socialtjänst inklusive äldreomsorg. Samma Lena Hallengren som tillät och aktivt medverkade till den utdragna Covid-19 massakern på över 14 680 människoliv.

Att mota Olle i grind är ett svenskt idiomatiskt uttryck med betydelsen att stoppa någon eller något innan det gått för långt. De svenska regeringar reagerar dock nästan alltid i efterhand, om ens det. Först skall det gå riktigt illa innan någon motåtgärd börjar diskuteras, någon utredning tillsätts, någon åtgärd iscensätts. Det kan gälla Corona-19, det kan gälla invandring, det kan gälla skjutningar och annan brottslighet med dödlig utgång, det kan gälla äldreomsorg, det kan gälla el-försörjning, det kan gälla it-sårbarhet, det kan gälla precis vad som helst som är av vital betydelse för Sverige och svenskarna.

Pamparnas grumliga ögon är nästan alltid uppspärrade av förvåning: ”det här och det där har vi inte räknat med”, för dem dyker varje katastrof upp lika oväntat som gubben i lådan för en tvååring.
Och inga huvuden rullar. Inte någonsin. Utan tvärtom. Exempelvis, fick nyligen Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson, den samme som bland andra minnesvärda, knappast på vetenskap baserade profetior i februari förra året även sa att ”Coronaviruset kommer inte att spridas i Sverige”, sitt förordnande förlängt fram till sista februari 2022. Vi svenskar tror nämligen inte att den som sätter bocken till trädgårdsvaktare får barkade träd och dessutom tror vi inte att barkade träd är dödsdömda. Vi trotsar nämligen allt som är omdömesgillt så länge det bara går. Och Lena Hallengren, som förlängde Johan Carlsons dödspatrullmandat är en av dem.

När Ines Uusmann, dåvarande socialdemokratisk kommunikationsminister, ansvarig för IT-frågor och därmed även internet och andra elektroniska kommunikationsvägar, konstaterade att ”Internet är bara en fluga”, då var det inte alltför bra för Sverige, men skadan hennes uttalande genererade gick att reparera i efterhand.
När Johan Carlson och hans dövblinde drabant Anders Tegnell mot bättre vetande och alla konkreta bevis pratar i nattmössan, då tvingar de dessvärre tusentals människor sova evighetens oreversibla sömn.

Detta är den tredje artikeln om en evighetsvattenläcka. Till slut gick den att täppa till. De tårar som rinner längst kinderna på dem som förlorade någon anhörig i Covid-19, de fortsätter att rinna.

Something is incurably rotten in the state of Sweden.

Klicka här för köp av och information om artikelförfattaren Vladimir Oravskys böcker

© Vladimir Oravsky

Skriven 2021-08-31