Klicka på bilden, för att se hela bilden
FAKTA
Regi: Navot Papushado
Skådespelare: Karen Gillan, Lena Headey, Carla Gugino, Michelle Yeoh, Angela Bassett
Land: Frankrike, Tyskland, USA
År: 2021
Genre: Action, Thriller, Äventyr
Längd: 114 minuter
Visas på Netflix
Betyg: 3
Fram till nu har israelen Navot Papushado varit mest känd för sin lilla thriller Big Bad Wolves från 2013, som självaste Quentin Tarantino då utnämnde till årets bästa film. Men det lär förändras nu. Gunpowder Milkshake är en lika stjärnspäckad som slickad skapelse i det hårdkokt actionladdade facket, som lär få Hollywoodbossarna att erbjuda nya projekt.
För egen del tycker jag det är roligt att en ny rulle i det här facket där kvinnorna dominerar sett dagens ljus. Är som bekant ytterst förtjust i när det täcka könet kick ass på film – det ger liksom en extra dimension till det hela – och här är det fem stycket som plockar upp vapnen mot ett gäng uteslutande manliga bad guys.
En uppfriskande upplevelse
Senast vi så sådant här var i förra årets lyckade Birds of Prey och innan dess var det väl Charlize Theron i Atomic Blonde, som visade var skåpet skulle stå. Sistnämnda har för övrig det gemensamt med John Wick-serien och nu senast alltjämt bioaktuella Nobody att de har upphovsmän som är dom samma. Nu säger jag inte att Gunpowder Milkshake är lika knockande och stark som någon av dessa titlar, men den utgör onekligen en uppfriskande upplevelse, likt förbenat.
Ett uppdrag spårade ur
I handlingens centrum finner vi Samantha, alias Karen Gillan. Hon har ärvt yrket som lönnmördare hos hemliga organisationen Firman av sin mor Scarlet – den alltid sevärda Lena Headey. Femton år har nu förflutit sedan modern försvann från deras stamfik med en gemensam milkshake på bordet. Ett jobb hade tydligen gått åt pipan, men det berättade Scarlet aldrig för dottern innan hon försvann spårlöst.
Nu återser de båda kvinnorna dock varanrda igen, och då är det Samanthas tur att vara illa ute. Ett uppdrag som gick ut på att inkassera försnillade pengar från en av Firmans tidigare revisorer spårade nämligen ur i samma ögonblick som hon bestämde sig för att hjälpa honom att få sin tillbaka sin kidnappade dotter från ett slemmigt gäng utpressare. Det hjälpte helt enkelt inte att ändamålet var gott. Lösensumman var tjuvgods, så nu har Firman satt ett pris på Samanthas huvud.
Både shoot outs och shoot ’em up
På det här stadiet har det blivit dags för mamma Scarlet att visa upp sig igen. När dottern behöver det som mest, dessutom. Fast återförenandet förlöper inte alldeles friktionsfritt. Strax därefter, på det tjusiga gammaldags biblioteket som egentligen fungerar som ett slags vapenförråd blir Scarlet välförtjänt utskälld efter noter av de tre lika eleganta som dödliga damerna Madeleine, Florence och Anna May. Allt för att hon inte försökt kontakta dem under alla år.
Men sedan är det alla för en och en för alla som gäller. För innan slutsignalen blir det både shoot outs, shoot `em up och nyttjande av diverse tillhyggen som en knivar, kedjor och yxor så det står härliga till. Detta ska inte tolkas som en spoiler. För när förhåller det sig inte som så att det är mot slutet det mesta krutet fyras av? Så att säga. Fast jag lovar, det bjuds på en hel del upplyftande våldsamheter under resten av filmen också.
Bättre än filmen som helhet
Överlag tycker jag nog också att det som serveras är både snyggt och läckert. Fotot är inte sällan tjusigt. Liksom gamle favoritregissören Walter Hill, mest känd för sådana klassiker som The Warriors, 48 timmar och Streets of Fire gillar även Navot Paphushado ett neonindränkt foto. Sedan har inte israelen har samma tyngd i sitt skapande som honom. Historien ter sig en aning tunn, och rent dialogmässigt är det knappast Tarantinodialog som kan avnjutas.
Man kan väl säga som så att de fem damerna i handlingens centrum på det hela taget är en del bättre än själva filmen som helhet. Carla Gugino, Michelle Yeoh och Angela Bassett ackompanjerar huvudrollsinnehavarna Gillan och Headey precis så bra som deras begränsade roller tillåter.
Ett fullgott substitut
Samtdigt ter sig Gunpowder Milkshake ändå nästan precis så skamlöst underhållande som en adrenalinkick av detta slag ska vara. Det är redan prat om en uppföljare, så det är bara att hoppas på att den realiseras. I väntan på den börjar jag med att avnjuta säsong 2 av spanska färgstarka serien Sky Rojo i vilken tre arbetande flickor slår tillbaka och hämnas på sina förtryckande hallickar och torskar. Ett fullgott substitut som står på egna ben? Absolut. Jag nämnde ju inledningsvis att kvinnlig kick ass-action uppskattas i min bok. Premiär på fortsättningen blir det på Netflix redan nu på fredag.
Skriven 2021-07-20
