Klicka på bilden, för att se hela bilden
FAKTA
Regi: Erland Beskow
Skådespelare: Elis Gerdt, Baxter Renman, Sissela Benn, Fredrik Hallgren, Lily Wahlsteen
Premiär: 2021-06-11
Betyg: 3
Likt Duracell-kaninen fortsätter serien av Sunefilmer bara ohejdat, och det är nödvändigtvis inte en bra sak. Inte sällan har de tett sig irriterande stabbiga, krystade och fyllda av onaturligt uttalade repliker. Fast med den senaste generationens Sunerullar har serien trots allt fått ett välbehövligt lyft, något föregående verk, Sune – Best Man bekräftade på ett hyfsat övertygande vis.
Ämnet för denna gång är påpassligt nog Midsommar. Mamma Karin har ärvt en del av en stugby från en nyligen avliden släkting, så nu bär det iväg till värsta sommaridyllen med hela klanen för bästa möjliga firande.
Förbjuden Midsommar
Synd bara att att alla former av Midsommarfestande kring stången blivit förbjuden i den idylliska lilla byn i kölvattnet på en infekterad familjefejd. Illa, tycker Sunes storasyster Anna, som anar en spricka i relationen mellan Karin och pappa Rudolf och gärna hade sett att de kunde få en mysig flashback från sin tidiga, mest romantiska Midsommar någonsin.
Ska kanske fejka en olycka
Sune å sin sida är moloken och går mest och funderar på hur han ska få tillbaka sin ständiga flamma Sophie som nyss dumpat honom, och han låter motvilligt lillebror Håkan ge mer eller mindre användbara råd om vad nästa steg ska bli. Kanske ska han fejka en olycka för att få medkänsla, satsa på att göra henne svartsjuk eller något annat.
Till slut är kaoset nära
Naturligtvis kompliceras allt å det värsta. En del ytterligare stickspår utkristalliserar sig, men summan av kardemumman blir ändå den samma som vanligt; Sune trasslar i vanlig till det onödigt mycket för sig, missförstånden ökar gradvis, och till slut är kaoset nära.
Men som i alla sagor löser allt sig i slutänden till det bästa, och på tal om det bästa. Frågan om inte det man kommer ihåg mest när allt är över är de parodiska dagdrömmarna Sune begåvats med.
Närmast inspirerad
Här bör också tilläggas att jag faktiskt tycker de tre manusförfattarna sytt ihop sin historiesäck oväntat bra. Faktum är att i sin mallade matinéartade (film)värld ter sig Sune – Uppdrag: Midsommar närmast inspirerad, och det är något jag aldrig någonsin trodde jag skulle säga. För det här är väl i sanningens namn knappast min kopp av te.
Skriven 2021-06-08
