Klicka på bilden, för att se hela bilden
FAKTA
Originaltitel: Adieu les cons
Regi: Albert Dupontel
Skådespelare: Virginie Efira, Albert Dupontel, Nicolas Marié, Jackie Berroyer, Philippe Uchan
Premiär: 2021-06-11
Betyg: 4
Farväl fårskallar blev den stora vinnaren vid den franska Cesargalan i mars. Filmen tog hem hela sju statyetter bland annat för bästa film och bästa regi. Samt icke att förglömma publikens pris. Tala om stor kväll för regissören, manusförfattaren och huvudrollsinnehavaren Albert Dupontel.
Men med detta sagt, Farväl fårskallar är ingen svår film. Den är inte arty farty på något vis. Däremot har den ett välgörande mått av vassa kanter, ett visst mörker och en galghumor präglad av mindre galenskap och svärta där man vare sig avhåller sig från att skämta om blindhet, demens eller brister i karaktären hos någon. Fast som i alla filmer med god humor skrattar man med inte åt de som drabbats av någon form av elände, vad det nu än må vara.
I handlingens centrum finner vi stackars Suze Trappet. Hon är hårfrisörska, som får ett otydligt besked av sin läkare att hon är dödligt sjuk av sprayen hon använt på arbetet under alla år. Därför bestämmer hon sig för att hitta barnet hon tvingades adoptera bort när hon var 15.
Har misslyckats med att skjuta sig
Vilket inte är det lättaste, ska det visa sig. För byråkratin är knappast på hennes sida. Tur då att hon lyckas få med sig medelålders IT-nörden Jean Baptiste Cuchas på färden mot målet. Han har precis fått sparken från sitt arbete, och har misslyckats med att skjuta huvudet av sig. Så han har all tid i världen att hjälpa till i sökandet, om än motvilligt.
Duon utökas inom kort även med Serge Blin, en arkivarie som även råkar vara blind. Denne man ger trots sitt olycksaliga handikapp den ohejdade entusiasmen ett ansikte, men det är förstås inte så lyckat att köra bil för det.
Satiriserar träffsäkert
Om detta låter kul på ett knäppt vis han ni helt rätt för er, men Farväl fårskallar har likväl en allvarlig botten. Den satiriserar träffsäkert över åldersdiskriminering, behandlingen av folk med funktionshinder och inte minst en byråkrati utom all kontroll.
Stryker inte medhårs
På samma vis indikerar slutet ett vällovligt, men också drastiskt trots mot samma byråkrati och auktoriteter. Med andra ord skulle jag knappast vilja påstå att Farväl fårskallar stryker sin publik medhårs, men den lyckas ändå vara underhållande rakt igenom utan att ge avkall på nyanserna hos huvudpersonerna eller frågorna Dupontel vill ställa.
Skriven 2021-06-07
