VAD VAR DEN OMDEBATTERADE EKOREPORTERNS EGENTLIGA SYFTE? En inte vederlagd konspirationsteori

Klicka på bilden, för att se hela bilden

Ingen kunde ha missat den upprörda debatten med Raad Al-Duhan, en Ekoreporter och SR:s Ekots förtroendeskandal i huvudrollerna.
Detta har hänt, i grova drag: Sanna Drysén, en undersökande journalist på Ekots redaktion, rapporterade om bland annat Gävleimamen Abo Raad (egentligen Riyad Abdulkarim Jassim, även känd som Riyad Al-Duhan) och hans son Raad Al-Duhan. Några hävdar att hennes artiklar var vinklade dvs inte objektiva, andra åter menar att de var helt OK och behöver inte avpubliceras.

Sofie Löwenmark från Stiftelsen DOKU, kom med avslöjandet att ”Ekoreporter inledde relation med säkerhetshot”. Efter ett cirka ett halvår berättade Ekochefen Klas Wolf-Watz att han agerade ”så fort han fick reda på att redaktionens integritet kunde ifrågasättas”.

Det är först då den breda allmänheten fick vetskap om den hemlighet som SR försökte sopa under mattan i all tysthet eller i alla fall inte offentliggöra. Under tiden flyttade Raad Al-Duhan från Gävle till Stockholm och bosatte sig på Ekoredaktörens mors adress. Men han bor inte på adressen han är skriven på, utan han och hans barn bor tillsammans med den granskade Ekoredaktören, på hennes adress. Som sagt detta är förenklat återberättat och är du intresserad av finliret, uppsök denna artikel.

Vad jag är intresserad av, är vad Ekoredaktörskan egentligen var ute efter?
Mitt svar på min konspiratoriska fundering är att hon utsatte Sveriges Radio för en stresstest, för att bevisa att SR:s objektivitetsskydd är en chimär och att det spelar praktiskt taget ingen roll hur många ledtrådar hon lämnar under sin undersökande mission efter sig, hon blir ändå inte avslöjad, utan allt som hon iscensätter kommer att likna det som Elio Petris Oscarvinnande Bästa utländska film Undersökning av en medborgare höjd över alla misstankar, redogör för.

I denna spelar Gian Maria Volonté karaktären Il Dottore, en poliskommissarie som då han lämnat chefsposten på mordroteln och tillträtt tjänsten som chef på avdelningen för kontroll av politisk aktivitet, mördar sin älskarinna, för att genom denna vederstyggliga handling, skapa ”ett ouppklarat mord”, med syftet att bevisa att han är oersättlig och att ingen är mäktig nog att överta hans stol på mordroteln.
Mördaren Il Dottore, planerar att för alltid förbli juridiskt obefläckad, även om han själv sörjer för att en lång rad indicier pekar ut honom som den skyldige. Il Dottore är nämligen övertygad om att han i sin uppburna sociala ställning, befinner sig höjd högt över alla misstankar.

Varför tror jag att Ekoredaktörskan avsiktligen lämnade en rad spår efter sig för att undersöka vilka av dessa blir tillräckligt avslöjande, och hur lång tid kommer det att ta innan hon avslöjas?

Raad Al-Duhan var under konstant SÄPO-uppsikt, och även om SÄPO-tjänstemän långt ifrån är allvetande, överblickar de ändå ganska så mycket, inte minst när det gäller förmodade, för riket farliga islamister och islamiska fundamentalister. Så Ekoredaktörskan måste ha varit fullt medveten om att Säkerhetspolisen var ganska så kunniga om de flesta Raad Al-Duhan möten och förehavanden och därmed även om hennes. Detta från dag ett av deras relation. Således visste hon vad hon håller på med och varför hon gör det? (Hennes ”kärleksförhållande” kan knappast kategoriseras som ett resultat av ”blind kärlek” och ”förblindat förälskelse”, som några uttolkare utan något som helst stöd tolkar det som.)

Jag vet inte på vilka ställen hennes intervjuer med Raad Al-Duhan ägde rum, men jag var intervjuad ett flertal gånger både i tv och radio och då var jag bjuden både till tv- och radiolokaler. Det är inte omöjligt att Raad Al-Duhan fick komma in på Ekoredaktörskans arbetsplats, som även i Sverige klassas som skyddsobjekt. Inte bara att han kunde ha tillträde till SR:s lokaler men med henne som beledsagerska och värd, kunde han röra sig tämligen fritt i dessa, utan att några dörrar skulle hållas stängda för honom.

Nu måste ha Ekoredaktörskan blivit lite orolig: Hur kommer det sig att det fortfarande inte larmas om henne och hennes relations förehavanden?
Så hon planterar ytterligare ledtrådar. Hon låter Raad Al-Duhan flytta in på hennes morsas adress. Det här, om något, borde ge ett eko på SR:s Ekoredaktion, tänkte hon. Men inte ens det gjorde det. Så hon låter Raad Al-Duhan flytta ihop med henne på hennes adress. Under tiden skriver både hennes morsa – som enligt uppgifter på nätet varit anställd vid polismyndigheten – och morsas man, brev till vänster och höger, till justitieminister Morgan Johansson och inrikesminister Mikael Damberg och Justitieombudsmannen och beklagar sig över bland annat Raad Al-Duhans av polisen kontrollerade och förföljda svenska vistelse.

Nu borde allt brisera, tänkte Ekoredaktörskan Drysén, men ej.
När hennes arbetsgivare äntligen anar oråd, tack vare den undersökande Stiftelsen DOKU:s avslöjande, då i stället för att Sveriges Radio – som finansieras genom en public service tvångsavgift – skulle avskeda henne med buller och bång, låter henne i stället självmant säga upp sig, för att kunna begrava hela den illaluktande affären under en falskklingande floskel: ”Vi har inte för vana att kommunicera utåt när medarbetare slutar på SR av egen begäran”. Det är Sveriges Radios vd Cilla Benkös egna ord och Benkös föräldrar flydde från Ungern till Sverige, så hon borde vara ingående medveten om angelägenhetsgraden att ”kommunicera utåt”.

SR:s ledning verkar mera skydda sitt eget skinn än sitt eget skyddsobjekt och detta var Ekoredaktörskan väl medveten om, när hon stresstestade sin arbetsgivare.

Klicka här för köp av och information om artikelförfattaren Vladimir Oravskys böcker

© Vladimir Oravsky

Skriven 2021-05-12