PER GESSLE, Cirkus, Stockholm den 16 december 2020 – avslappnat, opretentiöst och självklart proffsigt i det opluggade formatet

Klicka på bilden, för att se hela bilden

Streamad konsert

I normala fall hade väl Per Gessle sålt ut Cirkus, spelat med fullt band och bjudit på en präktig hitkavalkad från sina tre karriärer i Roxette, Gyllene Tider och som soloartist, men eftersom den “#€%& Coronapandemin alltjämt föga förvånande pågår blir det ett opluggat gig i TV4:s regi.

Formatet passar som handsken

Vilket förstås utgör ett alldeles utmärkt alternativ. För även om anledningen till att denna del av TV4:s Late Night Concerts-serie inte är något annat än en plåga, så kan själva evenemanget inte betecknas som något annat än en ytterst god idé. Sedan kan jag förvisso inte uttala mig om någon av de föregående konserterna eftersom den här – tro det eller ej – är den första jag avnjutit.

Men hur som helst, denna tämligen korta konsert gav onekligen mersmak. Till att börja med påmindes man att en stark melodi nästan alltid också fungerar i det avskalade formatet, och är det någon som är en låtsnickare av rang i det här landet är det förstås Per Gessle. Så formatet passar honom som handsken.

Josefsson gav bedårande kvaliteter

Men kontrasten gentemot originalversionerna var naturligtvis störst i Roxettenumrena Listen to Your Heart och It Must Have Been Love, dessa powerballader med välförtjänt världshitsstatus. Ja, och i Segla på ett moln då. Sången som blev en stor framgång för AnneLie Rydé då det begav sig. I hennes version stod någon slags drömlik mäktighet i centrum. Till skillnad då mot tog Gessles och ständiga sångarkompanjonen Helena Josefssons version då, som hade en lika självklar som avsevärt mer jordnära approach.

Josefsson fick för övrigt fungera som ersättare till Lars Winnerbäck i för dagen lätt countryfierade duetten Småstadsprat, vilket givetvis gav helheten kvaliteter av det mera bedårande slaget. Den där väna varma rösten ter sig utan undantag smekande, och i Ömhet, hämtad från årets albumrelease Gammal kärlek rostar aldrig visade sig åter dessa kvaliteter.

Tjalala-refräng som pophänvisning

Men i sanningens namn fanns det väl inget som inte förtjänar beröm i setlistan denna afton. Inte minst påmindes man om vilken upplyftande melankolisk sång På promenad genom stan är, och den där tjalala-refrängen utgör förstås en skön hänvisning till den internationella pophistorien.

Så ska slipstenen dras

Så det enda man egentligen önskat sig av denna (konsert)kväll är väl att den varat lite längre. Gänget på Cirkus scen hann med nio låtar, men det hade gärna fått vara många fler. Både den väl tilltagna sångkatalogen och kvaliteten på den samma talade för det

Men man får väl vara glad för det som bjöds ändå. Avslappnat, opretentiöst och självklart proffsigt är trots allt adjektiven för dagen att ta till ändå. Så här ska slipstenen dras när det vankas gig opluggat.

Skriven 2020-12-17