THE BABYSITTER KILLER QUEEN – blodsprutande och skojfriskt i lättviktig skräckisuppföljare

Klicka på bilden, för att se hela bilden

FAKTA
Regi: McG
Skådespelare: Judah Lewis, Emily Alyn Lind, Jenny Ortega, Robbie Arnell, Andrew Bachelor
Land: USA
År: 2020
Genre: Skräckkomedi
Längd: 101 minuter
Visas på Netflix
Betyg: 2

Det är inte det att denna uppföljare till The Babysitter inte har sina splatterbestänkta lustiga ögonblick, men i slutänden ter sig det hela trots allt väl tunt och fluffigt. Och ojämnt. Fast samtidigt vore det synd att påstå att det hela inte ter sig tämligen underhållande om (skräck)humöret är det rätta.

Satans barnvakt och mordiska medhjälpare

Handlingen utspelas två år efter föregångaren. Den hårt prövade tonåringen Cole går numera på high school, men han plågas alltjämt av mardrömmar efter händelserna i första filmen. Vilket inte är så konstigt. För vem skulle inte vara traumatiserad efter det han tvingades genomleva då? Gossen upptäckte ju som bekant att hans söta barnvakt Bee gett sig i lag med Satan själv, och basade över ett gäng mordiska likasinnade medhjälpare som inte kunde vänta på att ta honom av daga.

Djävulskapet börjar igen

Fast är dessa upplevelser verkligen verkliga? Kanske inte. Skolans avslappnat coole skolterapeut tror i alla fall bara Cole fantiserar och behöver ett ligg. Hans oroliga föräldrar å sin sida anmäler honom till en ”psykiatrisk akademi” någonstans för att få honom att släppa sina tvångstankar.

Någon akademivisit blir det dock inte för Cole. Istället rymmer han med bästisen Melanie för en weekend av hängande och festande med skolans häftiga gäng, och det är då djävulskapet börjar igen. Ett oskyldigt parti snurra flaskan slutar abrupt i ett blodbad, och på den vägen är det. Blodskulten är tillbaka, och de behöver den oskyldige – läs oskuld(sfulle) – Coles blod för att uppnå sina mål.

Blodet sprutar med komisk effekt

Vad mer? Ja, Cole möter kärleken i emotjejen Phoebe, något som får enorm betydelse i filmens klimax då ett offer ska göras, en diabolisk profetia ska uppfyllas och allt avgöras. Mer än så ska inte avslöjas, men man kan väl säga som så att en del karaktärer förlorar sina kroppsdelar så blodet sprutar. Med viss komisk effekt får man väl säga. Om det nu är din forte.

The Babysitter Killer Queen bör således inte tas alls på allvar . Det hela ter sig överlag ganska skojfriskt och bär sin brist på försök till allt sådant med stolthet. Fast roligare än när lustigkurrarna Ken Marino och Chris Wylde dyker upp i rollen som färdrer åt Cole respektive Melanie blir det dock aldrig.

Mer allvar hade inte skadat

Så för att nu sy ihop säcken; The Babysitter Killer Queen kan trots sin humoristiska ton visst det vara värd en titt för genrefantasten, men det går samtidigt inte att komma ifrån att filmen är lättviktig in absurdum. Så inför den oundvikliga uppföljaren är det bara att hoppas att regissören McG (Charlies Änglar (2000), Terminator Salvation))adderar åtminstone en liten gnutta mer substans till helheten nästa gång. Lite mer allvar i mixen hade liksom inte skadat. För skräckelementets skull.

Skriven 2020-09-23