RUSS BALLARD, It’s Good to Be Here (BMG)

Klicka på bilden, för att se hela bilden

Russ Ballard började en gång i tiden sin karriär i proggrockgruppen Argent på sjuttiotalet, men det var som producent och framförallt låtskrivare han gjorde sig ett namn detta och efterföljande decennium.

Skrev hits åt ABBA-damerna

Bland hitsen från hans penna märks bland annat Americas You Can Do Magic och The Border, Hot Chocolates So You Win Again, Winning, inspelad av Santana och icke minst ABBA-damernas Can’t Shake Loose (Agneta) respektive I Know There’s Something Going on (Frida).

Med Rainbow in i AOR-rockens radioland

Samt icke att förglömma I Surrender och Since You Been Gone, två alster som hjälpte Ritchie Blackmore’s Rainbow att stiga in i AOR-rockens förlovade melodiska radioland. Alla nyss nämnda nummer är dock oavsett vilket minnesvärda sånger och tillika mer eller mindre klassiker i sin genre. De läsare som inte tror mig eller är för unga för att ha upplevt dem då det begav sig rekommenderas således att få detta bekräftat för sig och lyssna på nämnda alster. Noga.

Oflyt och okaraktäristika röst

Vid sidan om låtskrivarkarriären har Ballard dock hållit igång en egen karriär, som om nu sanningen ska fram aldrig lyft. Varför då, kan man undra. Särskilt då som mannen själv ofta spelat in de sånger som blev hits med andra. Well, för egen del tror jag att det handlar om en kombination av oflyt och det faktum att han inte har vare sig den mest karaktäristiska eller stora rösten. Själv tycker jag han gjorde sina bästa sånginsatser på åttiotalet, men smaken är förstås som baken.

Överflödighet med trött sångare

Så när Ballard nu släpper en ny bearbetad version av senaste och tillika tidigare bara digitalt tillgängliga It’s Good to Be Here är det inte utan att känslan av överflödighet blir tämligen påtaglig. Det är nämligen en rätt trött sångare man möter här. Inte så konstigt kanske, han fyller trots allt sjuttiofem i höst. Men det räcker med att lyssna på sådant som midtemposaken Annabel’s Place och akustiska Wasted (The Low Ride) för att inse att orken i pipan håller på att ta slut.

Klarar plötsligt ta de nödvändiga tonerna

Samma sak gäller för You Can Do Magic i en långsamt plinkande version och en dito av Since You Been Gone. Tanken att göra något av tvärtemotkaraktär jämfört med originalen är god, men tyvärr gör den ansträngda sånginsatsen helheten melankolisk på ett helt annat sätt än vad som förmodligen var tanken.

Då funkar Ballards sång bättre i den synnerligen vemodiga Colliding och inledande My Awakening. Här klarar mannen plötsligt ta de nödvändiga tonerna hyggligt och förmedla nyanser som gör sångerna rättvisa.

Vårdar inte arvet

Men med detta sagt är knappast It’s Good to Be Here ett måste för några annan än hardcorefansen som suktar efter att ha allt sångaren släppt ifrån sig. Vi talar i termerna onödig mellanplatta som inte vårdar arvet efter en gärning som oundvikligen närmar sig sitt slut. Dessvärre.

2020-03-30