Klicka på bilden, för att se hela bilden
Jag jobbade på Skogsstyrelsen i elva år, större delen på 90-talet. Jag hade en chef som var som chefer borde vara. Kunnig, empatisk och allmänbildad. Sedan genomgick Skogsstyrelsen en omorganisation, inte därför att den var nödvändig, utan på grund av att ledningen skulle kunna uppvisa handlingskraft.
Jag fick en chef och Skogsstyrelsen fick en ny VD. Den nya chefen och jag var inte alltför kompatibla med varandra. Jag försökte prata med honom och lösa upp knutarna, men försök prata med en dilettant utan bildning och som dessutom saknar medkännande med andra människor.
Jag vände mig således till den nya generaldirektören och bad om hjälp. Hon hade dock fullt förtroende för min chef, vilket var det samma som att säga att hon hade ett begränsat förtroende för mig.
Jag började skriva om förhållanden om Skogsstyrelsen till olika tidningar, något som inte gjorde min arbetsgivare överdrivet glad.
Jag fick sparken. Med motiveringen att det saknades arbetsuppgifter för mig.
Att få sparken från sitt arbete, är inte alltför kul. Hävdas det.
Om jag skulle rangordna tio bästa händelser i mitt liv, då skulle detta avskedande ingå bland dem. Plötsligt blev jag ”fri”, plötsligt hade jag ganska så mycket pengar till att förverkliga min vilja att börja skriva på heltid. Och jag skrev och skrev. Resultatet blev en 430-sidig, tättskriven bok, som förlaget nominerade till Augustpriset.
Den vann inte, men den väckte intresse på olika redaktioner. Det skrevs om den. Och jag fick hålla föredrag alltifrån på Biblioteksmässan i Göteborg till olika företag. Och så fick den chef som sparkade mig, sparken. Och så blev generaldirektörskans förordnande inte förlängt.
Forex Banks VD Anders Scherlund trodde också att han hade råd att undervärdera kundernas intelligens och handlingsförmåga. Jag skrev till honom några brev som han vägrade ta på alvar. Jag skrev således boken om Forex Bank: VAD BETYDER FOREX BANK OCH ANNAT SKÄMT. Först då ringdes jag upp av Forex banks ledning. Jag fick ersättning för alla de ekonomiska förluster som banken förorsakade mig, men det var redan för sent för VD:n Anders Scherlund att rädda sitt skinn. Han tvingades att lämna den vilstol han satte i. Se exempelvis denna text. Och läs gärna min storsäljande bok om den självbedragne, felkalkylerande Forex banks vd:n.
HSB gör precis ingenting för att avlägsna det oljud som fullständigt dominerar Kristinas lägenhet, trots det 50-tal telefonsamtal och flera tidnings- och tidskriftsartiklar, så det är möjligt att en bok om HSB kommer sätta stopp för denna tortyr.
När jag skriver att HSB gör precis ingenting, då menar jag att HSB gör precis ingenting som hjälper. HSB har nämligen lagt åtskilliga timmar på att ”leta” efter problemet. Att diskutera, att slingra sig, att hitta på. Detta letande i blindo måste ha kostat skjortan vid det här läget. Och Reine Johansson vd på HSB Göta (reine.johansson@hsb.se; 010-442 36 07) gör ingenting för att stoppa detta resursslöseri, tvärtom, han, genom sin tystnad, godkänner det, och till och med uppmuntrar det.
Och Elin Rydberg, HSB:s ordförande, verkar också visa fullt förtroende för detta slöseri.
Eftersom det kostar HSB ingenting. HSB:s lägenhetsinnehavare täcker varje förlust med ständigt växande hyror utan protest.
Det är denna tystnad som skapar glupskhetens mönster.
I går bytte HSB blandaren hos den 93 åriga Christel Irmgard Ruth Gustavsson, som är granne med Kristina. Trots att det var utom allt tvivel att det inte var där felet låg. (SE ”HSB försöker lägga locket på min granskning”)
HSB:s ”reparatörer” kontrollerade inte ens den här gången effekten av detta byte, utan återigen uppmuntrade Kristina att än en gång anmäla felet på nytt, ifall det bestod. Hon gjorde så i dag, 2019-10-16, kl 08:00. HSB utlovade att än en gång komma den 2019-10-17. Då skall HSB byta hennes blandare. Och så kommer det fortsätta på samma meningslösa kostsamma vis ytterligare en månad, eller tills HSB Götas VD Reine Johansson och HSB:s ordförande Elin Rydberg tvingas avgå.
Jag har pratat med ytterligare en VVS- firma. Så här resonerade man där. Huset är drygt 30 år gammalt. Problem med det oljud som HSB:s reparatörer försöker identifiera har förekommit åtminstone hundra gånger under denna tid. Första gånger var det kanske svårt att finna källan, samtliga övriga gånger var det ett rutinärende som avhjälptes på samma dag.
HSB försöker stoppa mitt skrivande om dem. De har kontaktat ett antal människor för att undersöka vilka mått och steg de borde vidta för att jag skall sluta vara nagel i öga på dem.
Hallå HSB, ni kunde ha frågat mig, om ni nu själva inte kunde räkna ut det. Det enda som behövs för att stoppa mig, är att ni åtgärdar oljudet i Kristinas lägenhet.
Vi ses i min kommande bok. Den är på gång.
Klicka här för köp av och information om artikelförfattaren Vladimir Oravskys böcker.
© vladimir oravsky
Skriven 2019-10-16
