Klicka på bilden, för att se hela bilden
Det handlar om kärlek och det handlar om covers. Och det är förbaskat bra. Jag har aldrig tvivlat på Boyz II Mens förmåga, men har i ärlighetens namn aldrig direkt följt deras karriär. Fast eftersom jag nu står i begrepp att se dem på lokal i Köpenhamn strax innan månadsskiftet ville jag uppdatera mig även om mina förväntningar var begränsade.
För säga vad man vill, men kvartetten är trots allt ett fenomen. Fast med detta sagt, höjdpunkterna på karriären har de not trots allt bakom sig. Dessutom, en coverplatta kändes inte direkt som det man ville ha från de åldrande boysen just nu. Fast det fick jag äta upp. Love låter otroligt inspirerad både vad gäller framförande och sångval. Klyschan säger att de skulle göra uppenbara soul/R & B-val som stämmer överens med rötterna, men här finns såväl bluesen (Bonnie Raitts I Can’t Make You Love Me) och countryn (Lonestars USA-etta Amazed) som FM-rocken (Journeys Open Arms) och standards (When I Fall In Love tillsammans med Michael Bublé), och de gör faktiskt alltihopa rättvisa.
Ovannämnda kryddas förstås även med lite skönt soulgodis, typ Cupid och Manhattans Shining Star, en annan USA-etta. Allt tolkat med Boyz II Mens omisskännliga balsamerande sångkänsla förstås. Love bekräftar nämligen att herrarna alltjämt har få övermän bland dem med stämsång som specialitet. Dessutom ger de en diskret spark i häcken på alla de som inbillar sig att planlöst wailande är ett tecken på kvalitet. En hel del nittiotalsstjärnor borde ta åt sig. För det är så här det ska låta.
Skriven 2010-04-13
