Klicka på bilden, för att se hela bilden
Måns har tagit betydligt längre tid på sig att bli färdig med sin debut än någon av de andra från årets skörd av Idoldeltagare, och det märks faktiskt. Man ska förvisso per definition automatiskt ha en von oben-attityd i recensentledet när det handlar om något så suspekt som Idol, men grabben förtjänar faktiskt viss credit för det här. Det hela känns i alla fall mer ambitiöst och genomarbetat än vissa av kollegornas alster.
Att sedan sångaren inte riktigt kan leva upp till sina ambitioner är en annan sak. För även om vissa sånger som till exempel öppningsspåret Miss America, latinohiten Cara Mia och Brother To Brother är riktigt catchy poplåtar, så når han självklart inte upp till sina förebilder. Covern på sorgligt bortglömde Michael Sembellos lysande Flashdanceklassiker Maniac är ett exempel på detta, försöket att göra sofistikerad musikaldisko á la Scissor Sisters i Work Of Art ett annat och pojkbandsballaden My Mistake ett tredje.
Ja, ni inser säkert själva läget. Måns har gjort ett hedervärt försök till radioorienterad pop, men det krävs tyngd även i sådana här sammanhang, och debutanten ter sig fortfarande för lättviktig för att det ska bli minnesvärt. Addera mer personlighet, fler infallsrika arrangemang och lite mindre plastiga maskinljud nästa gång, så blir det säkert bättre.
Skriven 2007-05-24
