Klicka på bilden, för att se hela bilden
Sonja Aldén var en av de största överraskningarna i den svenska melodifestivalcirkusen i år. Hennes ballad För att du finns gick till final, och visade att det fanns ett fullgott substitut på lut när inte Shirley Clamp är med. För det är i första hand henne detta nya stjärnskott ska jämföras med. Själv föredrar jag dock Aldén. Clamp har en tendens att låta smått ansträngd i sina ambitioner att ständigt övertyga oss om att hon verkligen, verkligen sjunger om den stora kärleken varje sekund.
Därmed inte sagt att Aldén inte spelar i samma liga. Det traditionella firar orgier här också. Men här finns ansatser till variation och diskreta influenser från andra håll. Egen tid låter en del som en Lisa Nilsson-light skapelse från Scoccoperioden, singer/songwriter-poppiga Hjälte utan mod skulle mycket väl kunna vara en hit med Cecilia Vennersten för tio år sedan, Vila tryggt har folkinfluenser och Skratt genom tårar doftar faktiskt en aning Motown.
Ja, ni förstår säkert själva hur det låter. Och det är faktiskt inget ont alls i det. Det här är bättre än vad jag förväntat även om det blir väl mycket schlagerhjärta med tillhörande smärta för min smak i längden.
Skriven 2007-05-04
