Klicka på bilden, för att se hela bilden
FAKTA
Regi: David Leitch
I rollerna: Dwayne Johnson, Jason Statham, Idris Elba, Vanessa Kirby, Helen Mirren
BETYG: TRE
PREMIÄR: 2019-08-02
Efter åtta filmer i denna franschise tyckte någon eller några högt upp i Universals hierarki att det var en god idé att göra en spin off på Fast & Furiousserien med Dwayne Johnson och Jason Statham sent 2017. Att kollegan Tyrese Gibson grymtande gnällde över denna breddning av konceptet på Instagram hjälpte föga, så här är vi nu med det färdiga resultatet.
I regi av ingen mindre än före detta(?) stuntmannen David Leitch, mannen bakom strikt barnförbjudna genrehöjdpunker som John Wick, Atomic Blonde och Deadpool 2 dessutom. Fast de lite äldre old school actionfans som mot förmodan förväntar sig samma typ av innovativt tjusiga närkontaktsorienterade minimalistiska brutaliteter här som i mannens föregående verk lär möjligen bli besvikna. För Hobbs & Shaw ter sig storskaligt överdriven till och med när folk pucklar på varandra i gatumiljö.
Annars har övergången från action modell street racing med bilporrigt fokus till mer renodlad action varit välgörande för serien. Tanken att göra den till ett slags hippt alternativ för ”kidsen” till James Bond och Mission: Impossible har varit god, och filmbolaget har också mycket riktigt blivit rikligt belönat. Personligen kan även jag uppskatta kursändringen, den ansträngda försöken till coolness i de tidigaste filmerna blev inte sällan mest bara fånig.
Vad det hela handlar om? Tja, utgångspunkten är att agenterna Luke Hobbs och Deckard Shaw verkligen tycker illa om varandra. Det gnabbas å det värsta mycket och väl ofta mellan dessa båda fullvuxna herrar.
Fast annars kretsar historien i första hand om ett dödligt gift på avvägar. Detta är initialt tänkt att av miljöhänsyn användas av det onda multinationella företaget för att utplåna större delen av mänskligheten – idén ger inte utan anledning associationer till de två senaste Avengersfilmerna -, men nu har det hamnat i kroppen på Shaws tuffa syster på MI6, Hattie istället. Det blir en kamp mot klockan både för att rädda världen och livhanken på Hattie, och ständig motståndare är tidigare brittiske agenten Brixton Lore, en cybergenetiskt förbättrad tokfrans med, tycks det oändliga resurser.
Som säkert allt vet vid det här laget är subtilitet aldrig en hederssak i Fast & Furious-universumet. Det är extra allt hela tiden och uppfinningsrikedomen i de kaloririka actionsekvenserna är inte oäven. Dock kan jag i egenskap av medelålders gubbe överlag tycka att det hela är för osofistikerat, grällt och barnsligt, jag föredrar Bond och Mission: Impossible varje dag i veckan, och hade hellre önskat Leitch gjort en ny Atomic Blonde med Charlize Theron istället för det här.
Men visst, Johnson är en sympatisk actionhjälte och Statham är en av få trovärdiga hårdingar av åttiotalstyp kvar där ute, men i ärlighetens namn stjäls föreställningen för det mesta av en härligt överspelande Idris Elba i skurkrollen. För att inte tala om de lyft som sker när Helen Mirren och Ryan Reynolds dyker upp som charmig kriminell mamma till Shaw respektive pladdrande CIA-agent. Där och då ser man hur mycket de små detaljerna gör i en film. Till och med i en av detta gigantiska format.
Skriven 2019-07-31
