Klicka på bilden, för att se hela bilden
Patrick Swayze hade en stjärnstatus utöver det vanliga. Det var väl inte så att han var världens bästa skådis eller något ditåt utan mer att han hade “det”. Inte heller hans filmer lär gå till världshistorien för sin kvalitét. Men det är ändå märkligt att Patrick Swayzes tre mest ihågkomna filmer har gått upp på Broadway. Först gick Road House upp som en Off-Broadway musikal 2003. Dirty Dancing The Musical sattes upp för första gången i Australien 2004, och 2011 fick Ghost the Musical sin premiär i Manchester, England.
Tillbaka till 90-talets New York
Filmen Ghost var i stort sett en lågbudgetfilm som likt Dirty Dancing smögs upp på biograferna hösten 1990. Föga trodde man då att storyn om Sam och Molly skulle vinna Oscars och spela in nästan 300 miljoner dollar.
Storyn kretsar kring bankmannen Sam Wheat Denne har hand om ett relativt stort konto som lätt kan tas över. Således sätter en skrupellös kollega en plan i verket, som går ut på att lägga beslag på kontot och dess finanser utan att någon skadas. Dessvärre går planen går åt pipan och Sam skjuts ihjäl inför ögonen på flickvännen Molly. Fast trots att Sam nu är död så finner han sig inte i detta. Sam har nämligen blivit ett spöke som osynlig följer Mollys jordsliga liv i stort sett hela tiden. Efter ett tag märker Sam att han inte är det enda spöket i New York och hittar till slut ett medium, Oda Mae som kan hjälpa honom kommunicera med Molly.
Parallellerna till Patrick Swayze i ingressen är att danskarna lyckats hitta en skådis i Mikkel Moltke Hvilsom som är så lik förlagan att det känns som man återupplever Patrick. Med Mikkel upphör också likheterna till filmens skådisar då Molly spelas av den blonda Fredrikke Vedel och Oda Mae av den genomdanska Sara Gadborg.
Musikalen hade premiär i MusikTeatret Albertslund den 14 mars och har sedan dess turnerat runt i Danmark innan gästspelet på Tivoli.
En dansk tappning
Nu har jag tidigare varken sett originaluppsättningen eller den svenska utan bara filmen från 1990. Heltemus som står för denna danska produktion har gjort ett gedigt arbete med en minimal kuliss. Scenen är den samma under båda akterna och förändras endast med olika ljussättningar.
Skriven 2019-04-13