THE CROWN – Säsong 1

Klicka på bilden, för att se hela bilden

FAKTA
Regi: Stephen Daldry m.fl.
Manus: Peter Morgan
Titel: The Crown
Medverkande: Claire Foy, Matt Smith, Vanessa Kirby, Eileen Atkins, Jeremy Northam, Victoria Hamilton, Alex Jennings, Lia Williams, Ben Miles, Greg Wise, Jared Harris, Stephen Dillane, John Lithgow m.fl.
Land: Storbritannien
Netflix Original, 2016-2017
Sony Home Entertainment

BETYG: FEM

– Det är lugnt, jag fixar det! säger den enda tjejen i gänget, när bilarna har fått motorstopp mitt ute i den afrikanska bushen.

– Jag vet vad som är fel – jag jobbade som mekaniker under andra världskriget! säger tjejen.

Och visst, hon fixar allt!

Männen omkring henne kan bara beundrande se på. Inklusive hennes egen make, som har en högt uppsatt position inom marinen. Men marinen håller ju på med båtar, inte bilar.

Tjejen i gänget – det är Elizabeth, den blivande drottning Elizabeth II. Det är helt sant att hon utbildade sig till bilmekaniker och att hon jobbade som bilmekaniker under andra världskriget. Det var krig och tjejer utbildades i många yrken som ditintills ansetts som traditionellt manliga – någon måste ju göra jobbet medan karlarna är ute i kriget och slåss mot nazisterna.

14-årig mekaniker räddar dagen

Sann historia: när Elizabeth var 14 år (och alltså utbildad mekaniker) fick bilarna i den militära kortegen hon åkte med motorstopp, och lilla Elizabeth fixar skivan. Yngst i gänget och enda tjej i gänget. På något sätt, när jag hörde den historien berättas som barn så var jag mer imponerad av en 14- årig tjej som kaxig mekaniker, än av en 14-årig tjej som prinsessa.

Man är liksom van vid tjejer som prinsessor i sagorna – man är mindre van vid tjejer som mekaniker. Eller prinsessor som mekaniker! Tjejer som drottningar är också något ovanligt – en drottning ska vara någon som är äldre, erfaren, ståtlig … Men Storbritannien har haft några unga regenter som suttit länge på tronen och haft väldigt framgångsrika eror, enligt historieskrivningen. Elisabeth I, Victoria och så Elizabeth II – den nuvarande drottningen.

Inte född till drottning

Men – inte att förglömma. Elizabeth föddes inte till kronprinsessa. Hennes pappa Albert trodde att han och hans fru och hans två döttrar skulle få helt normala och alldagliga liv och att de skulle få leva sina liv i lugn och ro. Det lugnet tog slut när Alberts storebror David abdikerade för att gifta sig med den frånskilda amerikanskan Wallis Simpson. (Wallis var för övrigt vän med många högt uppsatta nazister som kom på bjudningar i hennes hem. Hon och David var inte populära i andra världskrigets Storbritannien.)

Albert tog Kung George VI som sitt kunganamn och gjorde sitt till för att höja britternas krigsmoral – på köpet fick han komma över sin egen blyghet och sitt stammande. Något som skildrats i filmen The King’s Speech (också baserat på en sann historia) som vann massor av Oscars. Det är inte ofta man ser en talpedagog som huvudrollsinnehavare och filmhjälte! Men det var Colin Firth, i rollen som den stammande kungen, som kammade hem en Oscar för bästa manliga huvudroll det året.

Alberts fru Elizabeth förlät aldrig David för att han abdikerade. Albert trivdes inte med offentligheten och dog en för tidigt död – delvis på grund av stressen med ett jobb som tvingats på honom.

Plikten framför allt

Den nya prisbelönta serien The Crown är något av det bästa som någonsin gjorts för TV- här är det Jarred Harris som spelar Kung George VI – privat heter han fortfarande Albert och kallas Bertie av sin fru – men han är inte med i så många avsnitt. Föga förvånande eftersom The Crown ska fokusera på Elizabeths tid som drottning. Ändå gör Harris snabbt intryck som den döende gamle kungen. Kärleken som han hyser till sina båda döttrar går som en röd tråd genom serien – han har fina ögonblick inte bara med Elizabeth utan även med Margaret. Elizabeth är den äldre flickan, som är van att göra sin plikt, att dra sitt strå till stacken. Det gjorde hon redan när hon utbildade sig till mekaniker.

Margaret är en typisk lillasyster – är man söt och charmig behöver man kanske inte vara så duktig och pliktmedveten. Men visst tar man även Margaret till sitt hjärta och kärleksaffären med Peter Townsend ger en extra krydda till serien. Han var ju egentligen anställd av pappa kungen. Och herrskap och tjänstefolk ska ju inte beblanda sig med varandra, “du kanske tror att det är äkta känslor men det är det inte” säger Peters överordnade och låter misstänkt lik butlern i Downton Abbey, han som alltid vill ha ordning och reda och var sak på sin plats. Men vi som har facit i hand vet ju: Margaret leker inte alls med Peters känslor. Det är på riktigt. Och hon vill gifta sig med honom. Eller?

Faktafel i Margarets snöpliga kärleksaffär

Det enda stora faktafelet som den här serie har är att Drottning Elizabeth framställs som boven i dramat, hon som försöker skilja Margaret och Peter åt. Det där är den populära myten, tabloidframställningen – men det finns inte ett uns av historisk sanning i det! Det vet man nu, när allt blivit offentligt (50 år efteråt släpps sekretessen). Elizabeth jobbade tvärtom för att Margaret skulle få gifta sig med Peter Townsend och behålla sitt apanage, och behålla sitt jobb som prinsessa, alltså ett äta-upp-och-ändå-ha-kakan-kvar scenario. Allt detta finns bevarat i massor av officiella dokument och pappersarbete.

Men att spela upp en intrig med att Margaret blev trött på en alltför gammal pojkvän och sedan skaffade en ny som hon tröttnade på och sedan en ny som hon tröttnade på … Det hade förmodligen inte blivit lika “bra TV”. Men det är ändå lite märkligt med så stora faktafel i en serie som annars försöker vara noga med att hålla sig till den verkliga historien och alla historiska dokument.

London och den mytomspunna dimman

Varje avsnitt är som en liten film i sig – mest gripande och spännande är minifilmen Act of God. Här är det dock inte Elizabeth som har den största rollen, utan dimman som lägger sig över London – och Winston Churchill. Tusentals människor dog på grund av den hemska dimman. Act of God känns kusligt aktuell – forskare varnade för vad som skulle kunna hända och för “extremt väder” och luftföroreningar, men ändå brydde sig ingen om det, förrän katastrofen var ett faktum. Man kan dra paralleller till våra dagars larm om global uppvärmning. Hur mycket som forskarna än varnar, kommer ändå alltid motstridiga röster att höras – Kanske de bara överdriver? Det kan väl inte vara så hemskt? Och så fortsätter det, i all oändlighet.

Claire Foy – drottningen av skådespelerskor idag

Claire Foy är fantastiskt bra som Elizabeth. Hennes röst är kusligt lik Elizabeths – och man vet ju att så där låter inte Claire i vanliga fall. Claire Foy är en av vår tids bästa skådespelerskor – men hitintills har hon mest varit känd för den brittiska publiken. Hon har varit med i små fina independentfilmer som fått bra kritik och vunnit priser, och hon har varit med i BBC-produktioner där hon till exempel spelat Charles Dickenshjältinnan Little Dorrit. Men i och med The Crown har hela världen fått upp ögonen för Claire Foy och hon kommer att kunna välja och vraka bland rollerbjudanden. Rollen som Elizabeth II har bland annat gett Claire Foy en Screen Actors Guild Award och en Golden Globe Award för bästa skådespelerska – i sitt tacktal hyllade hon den verkliga drottning Elizabeth och hävdade att hon är en inspiration och att världen behöver fler starka kvinnor och kvinnliga ledare.

Matt Smith hamnar i skuggan

Prince Philip spelas av Matt Smith, kändisen från Doctor Who. Varken Philip eller Matt Smith är vana vid att spela andrafiolen – men The Crown är helt klart Elizabeths och Claire Foys show.

The Crown är inget vanligt gammalt kostymdrama – det här handlar om människor av kött och blod.

Det finns så mycket som är intressant med The Crown. Serien tar upp mänskliga relationer och fördomar på ett mycket aktuellt sätt – folk underskattar lätt Elizabeth för hon är ung, för att hon är tjej, för att hon är lågmäld. Folk har väldigt fel. Hon får som hon vill när hon väljer att gifta sig med Philip utan att hölja rösten en enda gång. Ingen i hovet är för. Ingen i hennes familj är för. Ingen i hela regeringen (eller hela oppositionen) är för. Allra minst Winston Churchill.

En suverän Winston Churchill

John Lithgow är superb som Winston Churchill. Han fångar Churchills kroppsspråk hans sätt att tala, hans sätt att vara — och hans pondus. Han är uträknad gång på gång – till och med av det egna partiet — men gång på gång visar Winston att alla runtom honom har fel. Liksom Elizabeth har han en stenhård vilja. Man ska inte underskatta någon på grund av åldern. Winston är inte alls för gammal. Han vet vad han vill ha sagt och när han håller det bästa talet någonsin för att minnas sin gamle vän Albert och för att hylla den nya drottningen inser all opposition att ingen har något att sätta emot Winston i toppform. I slutet av avsnittet Act of God firar Winston liknande triumfer. Han förvandlar sig själv till en landsfader när det behövs och han ger storartade föreställningar, där han själv skriver de bästa replikerna.

“Always such fun!”

John Lithgows Winstonroll har gett honom en Critics’ Choice Award, en Screen Actors Guild Award, och en Primetime Emmy Award – och dessutom nominerades han till en Golden Globe Award.

Något som inte stämmer i serien The Crown är konflikterna mellan Elizabeth och Churchill, förmodligen ditlagda eftersom konflikter är bränslet i de flesta TV-serier och filmer. I verkligheten kom de mycket bra överens. När den verkliga Drottning Elizabeth skulle säga vilken hennes favoritpremiärminister var, så sa hon utan att tveka: “Churchill! Because he was always such fun!”. Ja, det är svårt att tänka sig någon annan premiärminister över huvud taget som lever upp till Churchills spirituella konversationsförmåga! “Rolig” är förresten inte ett adjektiv som man kopplar ihop med premiärministrar i allmänhet.

90 år – varav 65 år på tronen

Drottning Elizabeth II har fyllt 90 år och har regerat i över 65 år.
.
Peter Morgan och Stephen Daldry har som målsättning att skildra hela drottning Elizabeths regeringstid – varje säsong ska täcka ungefär 10 år av historia — och skådespelerskan som spelar drottning Elisabeth ska bytas ut efter två säsonger.

Säsong 2 har också den lysande unga Claire Foy i huvudrollen. I säsong 3 och 4 spelas drottning Elisabeth II av Olivia Colman – en annan av Storbritanniens bästa skådespelerskor – och man undrar om inte Peter Morgans plan är att få tillbaka Helen Mirren i säsong 5 och 6 – så hon kan göra sin Oscarsbelönade paradroll som The Queen igen?! Helen Mirren har spelat drottning Elisabeth II både i den prisvinnande filmen The Queen och i den kritikerrosade teaterpjäsen The Audience …. som fokuserar på drottningens audienser med olika premiärministrar genom tiderna.

Winston står för vad han säger!

Drottningen hinner gå igenom tre premiärministrar bara under de första säsongerna!

Winston Churchill är givetvis den mest minnesvärda. Och hans råd är att man ska aldrig bjuda på något och att man ska aldrig be folk att sitta ner – för ingen världskris är större än den kan lösas på stående fot, på tjugo minuter! Sitter man ner drar man bara ut på diskussionen i onödan, och tänker mycket sämre … Ja, Winston Churchill står i alla fall för vad han säger! Bokstavligen!

Spelar spelet otroligt bra!

En intresseväckande tanke som man kan reflektera över i och med denna serie – i vanliga fall när man skildrar kungligheter, som i gamla Shakespeare-dramer eller i de nya TV-serierna om Rosornas krig så bråkar alla om kronan, vem som ska ha den. Här verkar ingen vilja ha den! David ville inte ha den. Albert ville definitivt inte ha den (och tyngden under den drev honom till en för tidig död) och Elizabeth vill inte heller ha den. Men det är hennes plikt. Som i “pass the parcel” – den som håller i paketet när musiken tystad får paketet, vare sig hon vill det eller inte. Det är det som är spelets regler.

Det är bara att beundra Elizabeth – och Claire Foy – för att hon spelar så utomordentligt bra!

Skriven 2019-04-06