AMANDA LIND – kulturministern som trampade i islamistklaveret

Klicka på bilden, för att se hela bilden

Apropå Amanda Lind, ”vår” nye kulturminister; frågan om hon är olämplig som minister aktualiserades omgående efter utnämningen, och visst sjutton är hon olämplig. Hyllar man ett islamiststolpskott som Mehmet Kaplan, som en hjälte är man gravt olämplig för att sitta på en ministerpost. Omdömet står inte särskilt högt i kurs om man så säger. Därför bör detta också räcka för utvisning. Ursäkten ”Det var bra och helt rimligt att han avgick” känns bara halvhjärtad.

Ignorans som dygd

Förtroendet är redan under bottenplankorna om man inte inser redan när fingrarna tanklöst slinter på tangenterna att man så att säga är helt ute och cyklar. Händelsen påminner inte så lite om när Gina Diravi – på Facebook var det väl – rekommenderade en ”bra” bok om Israel-Palestinakonflikten av en grovt antisemitisk författare som hon fått rekommenderad till sig från en släkting. Men det räckte med att Gina erkände sig som okunnig eftersom hon inte läst boken för att få fortsätta med sitt flitiga SVT-värv, så varför skulle inte Amanda få göra det på sitt håll. Liksom.

Svartjobb och obetalda tv-licenser

Associationerna gå inte alldeles osökt vidare till Maria Borelius och Cecilia Stegö Chilo, två ministrar som på ungefär samma stadium tvingades avgå ”frivilligt” innan de knappt provsuttit sina skrivborsstolar på regeringskansliet för obetalda tv-licenser och svartbetalning av städning. Därmed inte sagt att skatter och avgifter inte ska betalas, men där räckte det minsann inte med att göra en pudel, då gick drevet å det värsta, och Expressens belöndades med Guldspaden för sitt grävande. För just det värsta man kan göra i Sverige är ju att inte betala till det allmänna i världens mest hårdbeskattade land.

Billström och den imaginära linjalen

Visst ja, Tobias Billström klarade sig ju, men han fick å andra sidan på tafsen av chefen Reinfeldt när han började prata volymer vad gäller migrationen längre fram, Fy på dig, tyckte chefen och slog Billström med den imaginära linjalen på fingrarna innan han – Fredde, alltså – dealade i frågan med MP, hoppade på DÖ-tåget och öppnade sitt hjärta för att sedan helt sonika hoppa av politikertåget på valnatten efter nästa val när förlusten var klar. Fast det är förstås en helt annan sak.

Åkesson och galenpannorna

Men för att nu återgå till Lind. Visst är det märkligt hur överslätande man kan vara när det handlar om eventuella associatoner till suspekta islamistorienterade individer och rörelser. Eller för den delen extremistsekter på vänsterkanten. I det här fallet kan jag faktiskt tycka att MP hade haft något att lära av SD. Den hårt prövade Åkesson har trots allt lärt sig städa bort både smått obekväma individer och en hel del galenpannor med förfärande uttalanden och ageranden på sin tvivelaktiga meritlista. Således vet han hur den sparkande slipstenen ska dras vid det här laget.

Långt ifrån trovärdig demokratiminister

Men någon enkel biljett ut ur regeringen lär inte Lind få. Lite gagg om tanklöshet och dåligt omdöme, så är fadäsen snart glömd. Löfven stöttar faderligt tills stormen har bedarrat. Ja, också sägs det ju att hon är intresserad av kultur också, så det blir säkert bra i slutänden. Tycker väl en del. Även om nu den kompletterande titeln demokratiminister känns långt ifrån trovärdig.

Skriven 2019-01-24