Klicka på bilden, för att se hela bilden
Läste i Sydsvenska Dagbladet (2007-09-24) att Pirate Bay har anmält de stora film- och skivbolagen för dataintrång. Fräckheten vet uppenbarligen inga gränser. Själva har de inte ett uns av vare sig moral eller etik i kroppen, utan har byggt sin verksamhet på att distribuera resultatet av andras hårda arbete utan samtycke från någon inblandad. Men när de får mothugg då går de till samma polis som de gick ut och snyftade i media över när de blev tillfälligt nedsläckta för ett år sedan.
Hela tilltaget är skrattretande om det nu bara inte varit så sanslöst patetiskt. För ärligt talat. Pirate Bay är inget annat än en gigantisk hälericentral i cyberspace, och har inget som helst existensberättigande. Det kan inget lamt försök till rättfärdigande släta över.
Sedan kan man undra varför Pirate Bay, Kalle Anka-organisationen Piratpartiet med flera får så mycket publicitet på Sydsvenskans nöjessidor. Detta övergår mitt förstånd. Särskilt som folk från den åderlåtna branschen sällan eller ALDRIG får uttala sig (vore tacksam för svar från ansvarig här, men kom inte och säg att det enbart har med nyhetsvärdet att göra). Men jag är inte direkt förvånad. Debatten har varit sinnessjukt snedvinklad från dag ett och präglats av ett hellöjligt David mot Goliat-perspektiv och en massa tramsigt gagg om allas rätt att utnyttja (läs parasitera) på resultatet av andras arbete. Och nej, det är inte teknikens fel, utan den ruttna låt gå-mentalitet som säger att det är ok att sno från andra för att ”alla” gör det. Man kan inte stoppa den illegala fildelningen, heter det. Det är möjligt. Men om det fanns en vettig kontroll och kännbara straff skulle en hel del garanterat tänka efter en gång extra före nästa gång det kliade i (pirat)fingrarna.
FOTNOT: Just nyhetsvärdet var för övrigt den motivering en företrädare för Sydsvenskans nöjesredaktion kom dragandes med när ovannämnda generösa utrymme till piratföreträdarna kritiserades. Men faktum och frågan kvarstår. VARFÖR får motparten aldrig eller sällan komma till tals.
skriven 2007-09-24
