Klicka på bilden, för att se hela bilden
FAKTA
Regi: Travis Knight
I rollerna: Hailee Steinfeld, Jorge Lendeborg Jr., John Cena, Jason Drucker, Pamela Adlon
BETYG: TRE
PREMIÄR: 2018-12-25
Bumblebee har tagit inspiration från E.T. och The Iron Giant och BFG och Ready Player One – här brer man verkligen på tjockt med 1980-tals smeten! – men mest av allt påminner Bumblebee om DisneyPixar succén Big Hero 6.
Huvudpersonen förlorar en nära familjemedlem och isolerar sig emotionellt, men börjar så småningom komma tillbaka till livet igen genom vänskapen med en robot och en massa actionäventyr.
Nu finns det ju skillnader mellan Baymax i filmen Big Hero 6 och Bumblebee i filmen Bumblebee. Baymax var byggd för att bli sjuksköterska och förkorta vårdköerna (och uppfinnaren var huvudpersonens avlidne storebror). Bumblebee är byggd för att vara en soldat i kriget mellan Goda och Onda robotar på En Planet Långt Borta i En Galax Långt Borta (och uppfinnaren är … spelar ingen roll alls, hen har ingenting med huvudpersonens döda pappa att göra i alla fall).
Men båda robotarna tar hand om sin favoritmänniska hela tiden, båda två är lite charmigt klumpiga och bortkomna och båda två byter färg på ögonen när de byter humör och förvandlas till killer-bots.
Bäst i filmen Bumblebee är scenerna med Charlie, spelad av Hailee Steinfeld (True Grit), och Memo, spelad av Jorge Lendeborg Jr. (Love Simon). De två har onekligen personkemi och har en sådan där udda-personer-blir-kära (eller nördar-blir-vänner) historia som brukar vara ett trevligt inslag i high school filmer och komedier för unga biobesökare. Se till exempel The Breakfast Club. Bumblebee tittar på The Breakfast Club under filmens gång! Näst bäst är humoristiska och varmhjärtade scener med Charlie och Bumblebee, som när de båda är på stranden och Charlie försöker lära Bumblebee att leka kurragömma. Det går sådär. Bumblebee agerar som en mytologisk struts — bara huvudet är nere i sanden (eller bakom en liten stenbumling) tror han att han inte syns!
Men utöver det har man verkligen radat upp klichéerna i den här filmen. Hur många gånger ska man tvingas se på blonda cheerleaders som hackar på den stackars fula nörden? (Som i den här filmen förresten ser MER ut som en snygg fotomodell än alla cheerleaders tillsammans!) VEM i hela världen mobbar någon för att hennes pappa är död och därför inte köper en bil till henne? Dialogen är verkligen fruktansvärt dålig och långsökt! Sedan kommer den där obligatoriska “hämnden” som brukar klämmas in i high school filmer — ägg och toapapper har vi sett förr, och är det inte lite att ta i att kvadda en av mobbarnas bilar totalt?
Bumblebee kvaddar i och för sig inte bara bilar, utan även hela Charlies hem.
I dialogen i filmen beskrivs dessa Transformers som övernaturligt smarta, de ligger långt före Jordens befolkning när det gäller utveckling och intelligens, och de kan lätt ta över alla satelliter och allt som är uppkopplat på hela planeten. Samtidigt blir en Transformer tydligen alldeles till sig för en vanlig elektrisk kaffekokare eller en gammal TV och har sönder allt på nolltid, ungefär som en stor, oregerlig hundvalp, som man lämnat ensam hemma för länge. Det går liksom inte ihop.
Samtidigt som filmen flicka-blir-vän-med-järnjätte (och kommer över sin pappas död, enligt de obligatoriska stegen för sorgebearbetning i en sådan här film) pågår en helt annan film, med långa scener där den amerikanska militären figurerar och John Cena är huvudperson, en G.I Joe med tvärhuggna, lite träiga one-liners. Scenerna är inte speciellt intresseanta, snygga eller spännande. De kunde lika gärna varit från en Apornas Planet film eller en King Kong film eller en dinosaurier löper amok film, för den amerikanska militären är ju alltid med på ett hörn.
Dessutom pågår ytterligare än annan film, en sci-fi film där Goda och Onda robotar slåss mot varandra på en obestämd planet i en Galax Långt Borta som Star Wars och Lego Star Wars inte hunnit kolonisera än.
De Goda och de Onda Robotarna är också kända som Autobots och Decepticons. Hur i hela världen den amerikanska militären kan välja att lita på någon som säger sig vara en Decepticon går över allt förstånd — men detta avhandlas bara med en vitsig liten one-liner från John Cenas karaktär, sedan är det glömt. Decepticons uppfann tydligen Internet i samarbete med den amerikanska militären enligt den här filmen. Ytterligare ett inte-så-kul skämt.
Men en tankeställare här: det är de Goda robotarna som väljer att fly till Jorden för att sätta upp ett nytt centrum där göra planeten till sin nya bas för rebellrörelsen. (Det finns alltid en rebellrörelse i sådana här filmer.) Inte de Onda robotarna. Det är de Goda robotarna som tar ett intergalaktiskt krig till Jorden, som hotar att förvandla hela planeten till aska. Det låter inte som om de Goda robotarna är så himla Goda över huvud taget.
3D effekterna i filmen är förvånansvärt tama, man får ingen extra wow-känsla på hela tiden.
Trailern är (som så många gånger) mycket bättre än själva filmen, den utlovar också en helt annan film, som fokuserar mer på människor och vänskap och mindre på utdragna stridsscener, den amerikanska militären, biffiga gubbar i kamouflagegrönt och en massa skjutande och bankande som verkar vara snudd på obligatoriskt att klämma in i den här typen av blockbusterfilmer.
Men Hailee Steinfeld och Jorge Lendeborg Jr. får gärna komma tillbaka tillsammans i en annan film, som fokuserar på deras historia. Båda två är som gjorda för att spela riktigt nördiga och snygga charmtroll.
Och vänskapen mellan Charlie och Bumblebee är söt som honung, den sötaste flicka-blir-vän med-jätte storyn sedan Roald Dahls BFG. Förresten, bokstäverna på Charlies mekar-overall läses BFG! Söt liten Roald Dahl homage där! Bara synd att de tråkiga, träiga, onda jättarna sedan kommer in och förstör allt. Charlie och den vänlige jätten Bumblebee hade gärna fått ta mer plats i filmen, mycket mer plats! Det ska ju ändå vara, enligt titeln, Bumblebees egen film.
Skriven 2018-12-24
