MARIAH CAREY – ALL I WANT FOR CHRISTMAS IS YOU, Royal Arena, Köpenhamn den 4 december 2018

Klicka på bilden, för att se hela bilden

Lagom finns inte i Mariah Careys vokabulär. Eller måttfullhet för den delen. Eller less is more. Särskilt inte när det gäller julfirande, vilket var mer än uppenbart när hon nu tjugofyra år efter releasen av hennes juliga megasäljare Merry Christmas tar konceptet ut till de europeiska konsertarenorna. Inte minst scenografin talade sitt tydliga språk denna kväll. På Royal Arena servarades nästan omedelbums ögongodis i form av en mäktigt dekorerad gran i kolossalformat, massor av jättestora paket, glitter i mängder och en ansenlig MC-logga placerad högt ovanför scenen.

Vitklädd ängel

Mer lågmält än ett inledande kort balettnummer modell solo blev det med andra ord inte i denna show. För därefter skred stjärnan själv in som en vitklädd ängel med vingar och allt, och sjöng om “en nyfödd kung” i gamla fina Hark! The Herald Angels Sing. En tjusig men inte särskilt subtil entré, får man väl säga. Å andra sidan; de som förväntade sig subtilitet i Careys sällskap kan omöjligen ha följt hennes karriär överdrivet noga.

Lever upp till divarollen

Samtidigt är det förstås det som är charmen med denna vokalissa. Det ska vara over the top, breda penseldrag och en tydlig tendens att både leva upp till divarollen och befinna sig ute i det blå. Kollegor som Céline Dion och Kylie Minogue må också vara divor, men de kan te sig jordnära ändå trots all glamour på ett sätt som Carey inte varit i närheten av på mycket länge.

Underhållande med positiva vibbar

Fast med detta sagt; jag tror faktiskt att stjärnan verkligen tycker det är roligt på riktigt att genomföra denna turné i julens tecken. För säga vad man vill, men det var en underhållande show med positiva vibbar man bjöds på. Dock blev det väl sockrigt ibland. Som när Careys sjuåriga tvillingbarn dök upp och skulle agera bollplank till mamma. Eller när körsångerskans ättelägg rev av ett julmedley på egen hand. Men vad är det nu man säger; julen är barnens högtid.

Klassisk ballad lyste

Och på tal om just julen, så var det den Carey och hennes stora gäng på scenen fokuserade fullt ut på ända till slutet. För det var nämligen då fick man sig till livs både We Belong Together och en av sångerskans mesta balladklassiker, Hero. Sistnämnda påminde om en tid innan hon började snöa in på hip hopbeats. Inget ont om senare verk, men det var i början på karriären de starkaste poplåtarna såg dagens ljus.

Fuskade som crooner

Men det fanns förstås även annat att glädja sig åt. Som den lika sprittande som Motowndoftande Oh Santa, storslagna filmsången The Star och jazziga Christmas Time Is in the Air Again i vilken Carey fuskade som crooner på ett överraskande övertygande sätt.

Svängigt gospelnummer

Fast svängigare än i ständige körsångaren Trey Lorenz tolkning av Jesus Oh What a Wonderful Child blev det aldrig. Backad av en femton personer stark gospelkör utvecklade sig det här till något synnerligen mäktigt och själfyllt.

Grällt, kaloririkt och maffigt

Det självklara klimaxet kom dock inte förrän i avslutningsnumret. För det är klart att Carey höll publiken på halster ända in i det sista, vilket förstås var ett mycket medvetet drag. Ingen annan sång än redan klassiska All I Want for Christmas Is You hade trots allt kunnat avsluta det här. Ogenerat publikfrieri, tycker måhända den surmulne, men de flesta håller säkert inte med. För egen del ser jag mest det hela som en utmärkt avslutning på en i positiv mening gräll, kaloririk och maffig, om än inte alldeles perfekt show.

Skriven 2018-12-05