Klicka på bilden, för att se hela bilden
Regi: Warwick Thornton
I rollerna: Hamilton Morris, Sam Neill, Bryan Brown, Ewen Leslie
BETYG: FYRA
PREMIÄR: 2018-11-09
Western är död, ingen ny biogeneration har några relationer till genren längre. Så sa Jack Pallance i en tv dokumentär om western filmens tradition och hur den gick i graven med Vietnam kriget. Vilda västerns hjältar som t.ex General Custer omvärderades i filmer som Soldier Blue och hur stjärnor som John Wayne, James Stewart och Henry Fonda tolkade dem. Clint Eastwood begravde myten om de vita och svarta hattarna och gjorde dem grådaskiga. Det brukar sägas att med The Unforgiven satte Eastwood punkt för gott och numera göra inga långfilmer med western tema längre i Hollywood bara en och annan för tv.
När nu western kommer till heders igen i ett mustigt och intill minsta biroll välspelat drama i western miljö bär det australienskt sigill. Australiens historia har många gemensamma nämnare med Amerikas och det är ingen tillfällighet att country musiken är stor där med många inhemska representanter. Att man använder Johnny Cash “Peace in the valley” som ledmotiv i “Sweet Country” är helt konsekvent. John Fords prärie och Monument Valley har nu omsatts till australienska lågslätter och vidsträckta platåytor.
Precis som indianerna var underställda den vite mannens lag i Amerika var den färgade befolkningen det i Australien. Att döda en vit man ens i självförsvar kunde bara sluta på ett sätt och det visste Sam Kelly (lysande tolkad av Hamilton Morris). Sam hade i självförsvar skjutit ner sin boss en sadistisk gårdsägare och flyr nu ut i vildmarken. Sheriffen (roligt att återse Bryan Brown igen) i trakten gör sitt jobb utan personliga åsikter om rasism eller motiv bara med ett resignerat konstaterande att “jag är lagen” här ute. Tillsammans med en sliten predikant (alltid sevärd Sam Neill) som följer med för att se till Sams intressen om han blir infångad börjar de den jakt som är axeln runt detta gripande drama i western förpackning.
Upplösningen ger en förhoppning om att sluta i dur men som så ofta istället landar i djupaste moll. Nej western är inte död, den har bara ömsat skinn och pånyttfötts på en annan kontinent.
Skriven 2018-11-07
