Klicka på bilden, för att se hela bilden
Regi: Michael Noer
I rollerna: Charlie Hunnam, Rami Malek, Tommy Flanagan, Roland Møller, Eve Hewson
BETYG: TRE
PREMIÄR: 2018-09-21
Hur mycket jag än anstränger mej kan jag inte hitta några motargument när någon ifrågasätter logiken i att göra en nyinspelning på ett fortfarande fräscht mästerverk signerat 1973. Förvisso lyser inte Steve McQueens och Dustin Hoffmans stjärnor lika klart idag som när det begav sej men det förändrar inget i sak. Det ifrågasattes redan då hur mycket som var med verkligheten överensstämmande och efterhandskonstruerat om och kring Henri “Papillon” Charriere flykt från straffkolonin på den så kallade Djävulsön.
Papillon dömdes till livstids fängelse på straffkolonin på Franska Guyana för ett mord han inte begått och om och kring detta är väl inte så mycket att säga. Att Papillon inte var ett av Guds bästa barn kanske inte belyses i någon högre grad men faktiskt får mer utrymme här än i Steve McQueens tolkning. Nåväl nu har Danmarks senaste export till Hollywood regi-debuterande Michael Noer gjort om bravaden med Charlie Hunnam i den omöjliga uppgiften att toppa McQueen som Papillon och Rami Malek som hans skyddsling förfalskaren Louis Dega. Malek har en tacksammare uppgift att personifiera den underdånige Dega eftersom rollen aldrig handlar om att dominera och föra handlingen framåt.
Det verkar också ligga i Noers intresse att pumpa upp Hunnans status som actionhjälte även om det sker på bekostnad av trovärdigheten i Papillons karaktär. Brutalare än originalet naturligtvis men det ligger i sakens natur att dagens publik vill ha mer av den varan för pengarna. Det finns alltid oro i luften när man sätter tänderna i redan fulländade filmer men Papillon av årgång 2018 är absolut inget magplask men som jag skrev i inledningen onödig.
Skriven 2018-08-31
