Klicka på bilden, för att se hela bilden
Det första albumet om den tolvåriga vikingaflickan Siri; Siri och vikingarna var en trevlig bekantskap. En svensk barnserie som låg ganska nära den fransk-belgiska traditionen. Dessutom var det en barnserie som faktiskt såg ut som en riktig serie, och inte som något av en barnboksillustratör som försöker rita serier. Professionalism är något som uppskattas här på JPS Media och min egen Toppraffelredaktion.
Jakt på mytomspunne brunn
Nu har den andra boken om Siri kommit ut. Den här gången träffar Siri och hennes kompis Zack den kristne missionären Ansgar, som fått alla sina böcker stulna – temat för äventyret är läsning och böcker. Färden går till Birka, och Siri, Zack och Ansgar letar efter den mytomspunna Mimers brunn. Till sin hjälp har de en osynlig karta, och de måste lösa diverse uppgifter för att hitta ledtrådar till platsen där brunnen finns. Efter sig har de skurken Ivar och dennes medhjälpare Grym.
Återhållsammare än tidigare
Helhetsintrycket är att albumet är ungefär lika bra som det förra. Det går i samma stil. Möjligtvis skulle jag, om jag vore barn, uppskatta det förra albumet lite mer, eftersom det innehöll en pampig hästkapplöpning och andra maffiga inslag; Siri och Mimers brunn är lite mer återhållsam. På sätt och vis påminner albumet om ett datorspel, där man måste utföra uppgifter för att komma vidare i handlingen och slutligen nå målet.
Bra berättarflyt och sköna tuschlinjer
Albumen om Siri vänder sig till barn; det är inga allåldersserier som många av de fransk-belgiska äventyrsserierna. Patric Nyström, som står för manus, är Bamseförfattare, så han kan sitt jobb. Per Demervall har kommit långt sedan serieversionen av Röda rummet 1986. Siri och Mimers brunn är tecknad i en hyfsat enkel, men schwungig stil, med sköna tuschlinjer. Det är bra flyt i berättandet.
Önskan om större albumformat
Boken är på 78 sidor, men den går väldigt fort att läsa. Antalet rutor per sida är inte stort, och tio sidor består enbart av kapitelvinjetter. I egenskap av medelålders gubbe hade jag gärna sett att de här böckerna gjordes i det traditionella, större albumformatet, och därmed blivit lite mer lika Asterix och gänget. Vilket skulle kräva fler rutor per sida. Fast då hade det kanske behövts en matigare berättelse.
Helsidorna med miljöer sedda ur fågelperspektiv hade blivit pampigare i större format. Det finns några sådana helsidor i den här boken. När jag var barn älskade jag sådana bilder.
Skriven 2018-06-10
Du kanske gillar:
PATRIK NYSTRÖM : SIRIS ÄVENTYR 1: KEJSARENS SKATT – trevligt och roligt om vikingaflicka
PATRIC NYSTRÖM & PER DEMERVALL : HÖVDINGENS FÅNGAR – tunnare handling än i tidigare album, men tecknaren fortsätter utvecklas
CARIN HJULSTRÖM : ETT LIK FÖR MYCKET – deckare som manna…
KATHARINA ORAVSKY SANDSTRÖM : FLAMINGOKVINDEN: FORTAELLINGER OM MENNESKER, HELBRED OG ARBEJDSLIV
