Klicka på bilden, för att se hela bilden
Regi: Christian Gudegast
I rollerna: Gerard Butler, Pablo Schreiber, O´Shea Jackson Jr., Meadow Williams, Maurice Compte
BETYG: TRE
PREMIÄR: 2018-02-23
Den barnförbjudna vuxna snutfilmen lever onekligen en del i skymundan i dessa dagar av superspektakel á la Fast & Furious, Star Wars och diverse superhjälterullar. Man skulle nästan kunna tro att denna minigenre är utdöd. Fast det görs förstås ändå en del alster av denna vara fortfarande trots allt. På senare å har sådant som End of Watch, Rampart, Street Kings och Triple 9 sett till att hålla dess flagga i topp. Ingen kan dock med bästa vilja i världen påstå att dessa alster varit några kioskvältare trots alla kända namn som figurerat i rollistorna. Fast det mesta är relativt, i fallet Den of Thieves har 41 miljoner intjänade dollar hittills på hemmaplan räckt för att filmbolaget skulle ge grönt ljus till en uppföljare.
Handlingen kretsar kring en kupp. Av stora mått, dessutom Fast initialt kliar sig Big Nick och hans stenhårda team från Los Angeles sheriffmyndighet mest bara i huvuder över en brutal kapning av ett värdetransportfordon. Under tiden lägger de metodiska förövarna under ledning av den kyligt beräknande Ray Merrimen grunden för en avancerad plan som siktar direkt mot toppen av rånarproffsens lika heliga som till synes ogenomträngliga gral.
Allt slutar så småningom i en programenligt våldsam uppgörelse, men vägen dit är lång. För lång. I hela etthundrafyrtio minuter håller det på. Regisserande manusförfattaren Christian Gudegast har uppenbarligen haft svårt för att döda sina älsklingar. Fast bortsett från det tycker jag ändå trots allt att Den of Thieves håller ångan uppe tämligen oavbrutet. Det vilar en hårdkokt, ruffigt tät stämning över helheten, som är genomförd på ett lika konsekvent som skitigt realistiskt sätt. Änglarnas stad visas knappast från sin bästa sida om man säger så. Och det gör inte Big Mike heller, för övrigt. Gerhard Butler gör sin karaktär till en effektiv, men gränsöverskridande kaxig snut med onödig konfrontativ attityd och typiskt struligt hemliv. Precis som vanligt i sådana här sammanhang, alltså.
Således kan alla som undrar om Den of Thieves är macho så det räcker och blir över sluta läsa nu. För det behöver väl knappast nämnas att det även saknas några kvinnliga figurer som kan mäta sig med grabbarna. Typ en Kate Beckinsdale eller Milla Jovovich i högform. Det hade liksom gjort helheten mer trovärdig och up to date med samtiden. Men vem vet, Gudegast får kanske bättre snurr på de feminina karaktärsteckningarna i uppföljaren, så det är väl bara att hoppas på det bästa.
Skriven 2018-02-15
