Klicka på bilden, för att se hela bilden
Irländska VNV Nation var i torsdags återigen i Köpenhamn för konsert, den här gången för att promota det kommande albumet Construct//Deconstruct, som släpps senare i vår. Ronan Harris, sångare och enda fasta medlemmen i bandet har som vana att köra turnén innan han släpper skivorna och låta publiken upptäcka de nya låtarna live istället, vilket fungerar förvånansvärt bra. Att videos med de nya låtarna snabbt sprids via YouTube och liknande hjälper säkert till.
Jublet är högljutt när bandet äntrar scenen och det märks att VNV Nation har en speciell plats i de Skandinaviska syntarnas hjärta, och efter en handuppräckning kan man konstatera att åtminstone hälften av de i publiken har tagit sig över bron från Sverige. Harris återkommer flera gånger under konserten till hur han alltid ser fram emot att spela i Köpenhamn, och redan från första låten Only Satelites är det full far, och det fortsätter sen i den senaste singeln Silence Speaks.
En stor styrka hos VNV Nation är publikkontakten och Harris jobbar hårt redan från start. Det är mycket interaktion med publiken under och mellan låtarna, och vi som står lite längre bak uppskattar verkligen hur han uppmanar folk att ta ner sina mobiltelefoner och titta på konserten. Eller åtminstone hålla dem så att man inte är i vägen för de bakom, något som fler borde ta efter.
Lever inte på gamla meriter
Tempot är genomgående högt, och det blandas friskt mellan gammalt och nytt, med viss övervikt från de senaste 15 åren.VNV Nation känns lite unika i det att de fortsätter att locka nya fans. Som dessutom upptäcker dem genom de nya skivorna, så du upplever inte det som att bandet mest lever på gamla meriter. Något som annars är så vanligt i denna genre.
Generellt känns medelåldern på konserten betydligt lägre än på många andra spelningar med band som slog igenom på 90-talet. Det blir även tydligt när en av mina gamla favoriter, Honour från 1998 års Praise the Fallen får ett lite mer avvaktande mottagande. Flera i publiken var antagligen inte ens födda när den släpptes.
Borttappad text efter Gammel Dansk
Efter att publiken fått vila lite under den långsamma Carbon dras tempot upp i Retaliate, och någon i publiken bestämmer sig för att bjuda hela bandet på shots. Ser man på reaktionen från Harris så gissar jag att det var Gammel Dansk, och i större delen av första halvan av låten tappas all text bort av Harris som undrar vad tusan det var han blev bjuden på. Publiken klagar dock inte utan det är full fart på dansgolvet.
Som avslutning på den 15 låtar långa huvuddelen av konserten spelas den upplyftande Resolution och allsångsfavoriten Perpetual. Positivitet och och ödmjukhet är, till skillnad från många andra band inom synten, ett genomgående tema vilket kan vara ett skönt avbrott från de mörka teman som många band föredrar.
Pianobaserat stycke överlägset mest populärt
En kort paus senare är bandet tillbaka på scenen för ytterligare fyra låtar, bland annat ytterligare två helt nya, Close to Heaven och kommande singeln Station 21. Bandet lämnar sedan scenen, men konserten är fortfarande inte avslutad, utan de är snart tillbaka igen.
Harris talar därefter en lång stund om vikten att våga prata med varandra, och att söka hjälp när det är svårt innan det är dags för en av deras finaste låtar, balladen Illusion. Ett pianobaserat stycke som skiljer sig helt från de andra låtarna, men som också är deras överlägset mes populärast. En vacker låt om att våga vara sig själv, och det syntes nog både en och två tårar i publiken under allsången.
Verkar inte vilja lämna scenen
Efter Nova, en annan favorit och dramatiska All Our Sins är kvällen så över och alla iblandade verkar väldigt nöjda. Publiken stannar kvar och bandet verkar inte vilja scenen. Till slut lämnar de ändå, efter nästan två och en halv timme, så man får verkligen säga att alla fick värde för pengarna. Man förstår att bandet väljer att komma tillbaka till Skandinavien, och att publiken alltid sluter upp.
