Klicka på bilden, för att se hela bilden
FAKTA
Regi: Henrik Hellström
Skådespelare: Torsten Rönnerstrand, Malin Malm, Fredrik Lycke, Mats Qviström, Björn Rönnerstrand
Premiär: 2024-11-22
Betyg: 2
Henrik Hellström, som både regisserar och står för manuset till Under trottoaren – stranden, visar tydliga influenser från Roy Andersson, en mästare inom det absurda och det vardagligt poetiska.
Men där Andersson har en osviklig fingertoppskänsla och lyckas bemästra konsten att göra det enkla till något djupt engagerande, känns Hellströms verk mer som en skiss än en färdig målning. Filmen når aldrig riktigt sitt syfte: att både roa och bjuda in publiken till reflektion.
Rollspelsbaserad pedagogik
I centrum står Tott, en man som lämnat universitetsvärlden bakom sig för att leva ett tillbakadraget liv, där han uppfostrar sina söner med hjälp av en egen form av rollspelsbaserad pedagogik. När Tott nu blivit gammal och sönerna vuxna, samlar han dem för ett sista äventyr.
Fem individer på kollisionskurs
Genom deras interaktioner med excentriska karaktärer, som en HR-chef som vägrar gå till jobbet, en friskolelärare med kort stubin, och en säkerhetsvakt som förskingrar pengar, ställs deras tillvaro på sin spets. Filmen skildrar fem individer på kollisionskurs, där sammanbrottet aldrig är långt borta.
Når aldrig sin fulla tyngd
Hellström gör ambitiösa försök att blanda absurditet och samhällsreflektion, men resultatet blir splittrat. Där Andersson ofta låter långsamma, laddade scener tala för sig själva och hitta sin rytm, känns “Under trottoaren – stranden” överregisserad och ibland konstlad. Karaktärerna och deras möten har potential, men når aldrig sin fulla tyngd, vilket lämnar en känsla av att idén bakom filmen var starkare än själva utförandet.
Publiken lämnas utanför
Det är värt att nämna att skådespelarinsatserna är oklanderliga. Rollfigurerna är trovärdiga inom sina absurda ramar, och det finns en känsla av att de har förstått sina karaktärers djup och motiv. Men även detta räcker inte för att lyfta filmen från dess grundläggande problem: den känns för cerebral och distanserad. Publiken lämnas utanför, snarare än att bjudas in i den värld som Hellström försöker skapa.
För konstlad för att verkligen beröra
Under trottoaren – stranden är en film med höga ambitioner som tyvärr faller kort. Även om vissa teman och karaktärer lockar till eftertanke, är helheten för splittrad och konstlad för att verkligen beröra. Det blir till slut en film som är svår att ta med sig något av, trots dess intressanta premiss och skickliga skådespelare. Hellström har uppenbar talang och vision, men här når han inte den fingertoppskänsla som krävs för att förverkliga sitt mål.
