Klicka på bilden, för att se hela bilden
FAKTA
Regi: Ellen Kuras
Skådespelare: Kate Winslet, Alexander Skarsgård, Andy Samberg, Andrea Risebourough, Josh O’ Connor
Premiär: 2024-09-27
Betyg: 3
I våras hade filmen Civil War premiär, en film om den fiktiva krigsfotografen Lee Smiths upplevelser under ett fiktivt framtida inbördeskrig i USA. Rollfiguren Lee Smith var uppenbart inspirerad av den verkliga krigsfotografen Lee Miller, som dokumenterade andra världskriget – det till och med refereras till Lee Miller i dialogen i Civil War.
Och nu får vi se Kate Winslet som Lee Miller i en filmbiografi regisserad av Ellen Kuras, en kvinna som främst är verksam som filmfotograf, och som tidigare mest regisserat för TV.
Udda grepp i slutscenen
Filmen Lee inramas av en intervju med Lee Miller som hålls 1977. Lee berättar motvilligt om sitt liv och sin karriär, det klipps till denna intervju några gånger under filmens gång – och först i slutscenen inser vi att denna intervju var ett … udda grepp. Minst sagt. Riktigt varför filmskaparna valde att göra så här förstår jag inte. Nu ska jag förstås inte avslöja vad det är de har gjort, men det skapar en märklig vurpa i filmen.
Fotograf åt Vogue
Lees berättelse inleds i Frankrike 1938. Det är idyllisk grönska, vinet flödar och amerikanskan Lee umgås med sina vänner, varav inga presenteras närmare. Efter en stund upptäckte jag att en av dem spelas av Marion Cotillard, hennes insats får anses vara en glorifierad cameo – hon är bara med i några scener på sammanlagt några minuter.
Alexander Skarsgård spelar en engelsman, Roland, som dyker upp i grönskan. Lee är otrevlig och cynisk, men det hindrar inte Roland från att bli förälskad i henne – och så hoppar vi några år fram i tiden. Lee och Roland bor nu i London, han är kamouflagemålare, hon är fotograf åt den brittiska upplagan av Vogue. Kriget pågår för fullt och Lee vill ut i fält och dokumentera det som sker, något som förstås blir svårt eftersom hon är kvinna.
Badar i Hitlers badkar
Likheterna med Civil War är många. Liksom Lee Smith i den filmen, är Lee Miller genomgående butter och cynisk, ofta direkt osympatisk. Det dröjer tills filmens sista akt, under vilken hon tar bilder på några av krigets värsta fasor, innan känslorna väller fram. Det är även under denna sista akt vi får se henne ta det berömda fotot där hon badar i Hitlers badkar.
Från A till B till C utan krusiduller
Liksom Civil War är Lee till stora delar lite märkligt oengagerande. Kanske beroende på att handlingen raskt går från A till B till C utan större krusiduller, kanske beroende på den buttra och okarismatiska Lee Miller, som jag inte kände något för. Övriga rollfigurer ges inte tid att utvecklas, Alexander Skarsgårds Roland är en rätt blek typ som bara dyker upp ibland, och däremellan glöms bort. Andy Samberg har en större roll som David E. Scherman, fotograf på Life.
Rätt odramatiskt
Lee är ingen dålig film, den är hyfsat välspelad, den har bra scenografi och här finns några starka scener, men det känns genomgående som om det är något som saknas. Trots de dramatiska upplevelserna blir det hela rätt odramatiskt och lite sömnigt. Filmen lämnade mig rätt likgiltig, och det är ju inte bra när det handlar om andra världskriget och förintelsen.
