MORGAN WALLEN, Royal Arena, Köpenhamn den 1 september 2024 – extra allt från countryns nye superstjärna

Klicka på bilden, för att se hela bilden

Hade faktiskt ingen aning om det initialt, men ingen countryartist är större än Morgan Wallen just nu. Eller vi kanske till och med ska säga som det är och bara beteckna honom som störst rent allmänt. Typ.

För det vore i alla fall knappast att fara med osanning. Alltsedan deltagandet i amerikanska The Voice sjätte säsong har nämligen karriären bara gått både framåt och uppåt. Senaste albumet One Thing at a Time krönte framgångarna genom att toppa Billboardlistan i hela nitton veckor samtidigt som alla de 36! spåren lyckades ta sig in på dess Hot 100-lista.

Imponerande, får man väl säga. Men så snabbt kan det gå till i den digitala tidsåldern. Men oavsett vilket, en stor succé skapar stora förväntningar på något mer än bara musik när det vankas liveuppträde, och en sak är säker; mannen har tagit sin uppgift på fullt allvar nu när arenor blivit den naturliga miljön för hans shower. Extra allt? Absolut.

Influerade generationer countrystjärnor

Öppningen med Ain’t That Some och I Wrote the Book satte tonen. Det här skulle inte bli en countryshow där artisten bara står rakt av med sin akustiska gitarr och sjunger. Det var något som stod fullständigt klart redan efter dessa två nummer. En gång med början i skarven mellan 80- och 90-tal tog Garth Brooks intryck av idoler från Kiss till Billy Joel och gjorde countryn arenamässig på allvar. Därmed influerade han samtidigt kommande generationer countrystjärnor.

Influenser från hiphop-beats

Som Morgan Wallen drygt trettio år senare. Under nämnda två nummer fick vi oss till livs såväl feta eldflammor, fyrverkerier, tomteblossregn och laserstrålar, modell 90-talets Def Leppard. Dessutom gjorde sångaren precis som hårdrocksstjärnorna, och rörde sig runt på scenen, och då oftast utan en akustisk gitarr på magen.

Rent musikaliskt skvallrade inledningen omgående om influenser från hip hopen. Beatsen kom definitivt därifrån. Liksom inte sällan betoningarna på orden, men eftersom hans ”southern drawl” inte går att ta fel på blir detta tilltag inte så uppenbart som man kan tro.

Fritt blås över hela (genre)linjen

Samtidigt är det här en herre som rör sig över hela spektrat stilmässigt. Utom då möjligen honkytonk. Sådant lämnar han med varm hand över till gamlingar, typ George Strait och en nykomling som nyligen Köpenhamnaktuelle Randall King.

Fast för övrigt är det alltså fritt blås över hela (genre)linjen. Vilket avspeglade sig tydligt i kvällens repertoar. Mer eller mindre. Countrypopen har alltid sin plats och låtar som More than my Hometown och Love Somebody hjälpte till att fylla den hyggligt stora kvoten av sådant.

Hyllning till vilda ”koflickor”

Sedan bevisade Wallen att ryktet om den tröttkörda bro countryns död är i alla fall lätt överdrivet med Up Down, en skamlös dänga med småfunky tilltal och korthuggen refräng som gjord att vråla med i. Sistnämnda påstående är för övrigt hur sant som helst. För det skrålades med med å det värsta när det var dags.

Samma sak gällde grooveorienterade hyllningen till på alla sätt vilda ”koflickor”, Cowgirls. Fast då var det mest unga kvinnor i valfri ålder som tog ton. Fast i vilket fall, en given hit om ni frågar mig.

Tämligen oemotståndliga ballader

Men allt är trots allt inte party i Wallens värld. Balladerna finns där också som en given stapelvara. Som sig bör. Och det finns redan gott om starka skapelser repertotaren. Som vemodiga Wasted on You, avskalade Lies Lies Lies – plus för det tjusiga gitarrkompet här – och extranumret Last Night. Alla tre megahits, för övrigt. Tämligen oemotståndliga sådana. Dessutom.

Lever inte som han lär

Till och med det sakrala fick plats i låtlistan, bör tilläggas. En titel som Where I Find God säger väl det mesta i det avseendet. Men bara så ni vet. Röjaren Wallen lever inte som han lär. Och han läser inte ”The Good Book” tillräckligt mycket. Allt enligt lyriken i ovannämnda I Wrote the Book. Men visst tedde sig det hela finstämt ändå. Känslan fanns där onekligen. Fast sångaren bör tacka supporten Larry Fleet för (duett)hjälpen. I honom har vi nämligen en mer traditionell countryartist med fötterna fast förankrade i myllan.

Välförtjänta framgångar

Å andra sidan är Morgan Wallen i det närmaste en superstjärna i dagens läge. En superstjärna, vars appeal redan sträcker sig långt bortom de traditionella lyssnarna, och sådana behövs alltid. Oavsett i vilkens skepnad eller vilken genre de representerar. Eller om kollegorna uppskattar dem.

Är framgångarna då välförtjänta, undrar måhända vän av ordning. Det tycker jag nog. Sedan ska villigt medges att sångaren haft mer flyt än många andra. Men att den artistiska talangen och känslan för låtskrivande finns där går faktiskt inte att komma ifrån.

print

Våra samarbetspartners