KOLONILOTTENS DAG, Fredriksdal, Helsingborg den 4 juli 2024 – vänskap med citronfjärilar

Klicka på bilden, för att se hela bilden

Vägg i vägg med Fredriksdals museer och trädgårdar finns små fyrkanter av odlad jord, med var sin liten stuga på varje liten ruta. Detta är en levande påminnelse om vår historia. Under de båda världskrigen ansågs det rentav syndigt att inte odla upp varje liten plätt jord som kunde uppbådas. Sverige skulle bli självförsörjande på mat. Varje potatis, varje lök, varje kålhuvud räknades. Koloniområdena blomstrade.

På Fredriksdal blåser förnyelsens vindar, i stadskvarteren satsas det stort på byggnadsvård och just idag kan man få lära sig hur man bäst renoverar gamla fönster eller hur man bereder lin från planta till färdig produkt, redo att spinnas till trådar och vävas till kläder eller dukar. Entusiastiska amerikaner och japaner bråkar, skäktar och häcklar så det står härliga till. Museipedagogen Åsa Hässlekvist berättar om växtens unika egenskaper, bland annat för att täta och armera byggnader. Det går åt mycket lin för att få en enda färdig liten tuss. Glöm alla work out pass på gymmet, detta är verkligt jobbigt på riktigt!

Träd för citronfjärilar

Ett nytt samarbete mellan Fredriksdals museer och trädgårdar och koloniområdet Fredriksdal västra inleds med att en trädplantaöverräcks som citronfjärilens larver älskar. Stadsantikvarien Jessica Jönsson, etnologen Maria Casagrande och botanisten Jakob Sandberg berättar gemensamt både om koloniträdgårdarnas historia och vilka växter man kan ha där. Att odla sin egen mat har blivit trendigt igen, och många vill ha en egen liten äng med vildblommor för att hjälpa pollinatörer och skapa gröna korridorer som behövs för att pollinatörerna ska ha en chans att överleva, på väg till nästa mål mat. Jacob Sandberg har laddat upp med vilda växter i olika glasvaser och tips på vilka fröer som kan hämtas från olika artbanker. Det är viktigt att värna de gamla, nyttiga, nordiska växterna. De nya, trendiga växterna från andra länder är inte något som våra insekter kan tillgodogöra sig näring från.

En unik svensk idé … från Tyskland

Dagen fortsätter med en visning av koloniområdet av företrädare för koloniföreningen – och det finns kvar små ursprungliga stugor från den tid då koloniområdet grundades. Är kolonierna i Helsingborg Sveriges äldsta? Kolonisterna hoppas på att få just det svaret… Kolonilotter känns väldigt svenskt. Men som så mycket som känns så unikt svenskt – idén kommer ursprungligen från Tyskland.

1895 anlades de första svenska kolonilotterna i Skåne. Citadellkolonin i Landskrona och kolonin vid Pildammarna i Malmö. Citadellkolonien finns fortfarande kvar och har äran att vara Sveriges äldsta koloni som fortfarande är i drift.

Äkta kolonier eller fritidshusområden?

Vad kännetecknar en koloni? Bland kolonisterna debatteras att Fredriksdals koloniområde är en äkta koloni, andra kolonier har mer utvecklats till ombonade fritidsområden med bekväma stora hus med alla faciliteter och stora trädäck att sola på. En av kolonisterna i Fredriksdalsområdet berättar att hennes lilla kolonistuga har kallt vatten och ingen el. Det är old school. Inga överdrivna bekvämligheter – bara odlingsglädje och det nyttiga livet i det gröna.

Gemenskap och låga gränser

Bland alla regler som finns är en av de tydligaste att skapa en gemenskap … och man ska inte skärma av sig med meterhöga häckar. Små, låga häckar kan dela av kolonilotterna, men man ska värna om öppenheten och solen.

Odling av potatis, frukt och grönsaker har länge varit traditionen i kolonierna. Nu för tiden syns dock en hel del gräsmattor och blomsterodlingar bland kolonierna. Men drömmen om att bli självförsörjande på frukt och grönt … den lever fortfarande.

Klicka på valfri bild för att se bildspelet.