Klicka på bilden, för att se hela bilden
FAKTA
Regi: Kevin Costner
Skådespelare: Kevin Costner, Sienna Miller, Sam Worthington, Giovanni Ribisi, Abbey Lee
Premiär: 2024-06-28
Betyg: 4
Läste en artikel i ett amerikanskt magasin om Kevin Costner flera år efter hans Oscarbelönade megasuccé med Dansar med vargar där det mer än antyddes på ett raljerande sätt att han aldrig lät någon i branschen glömma just detta. Succén, alltså. Särskilt när det var dags att pitcha en ny filmidé.
Tanken kom till mig eftersom Horizon också är ett storslaget westernäventyr.. Uppdelat i hela fyra delar på tre timmar var dessutom. Men må så vara om Costner – förutsatt att det går bra då – gör samma sak den här gången. För visst sjutton är han värd respekt för att han vågat satsa på något som få eller ens någon hade våga sätta sin pengar på i dagens läge.
Lättdefinierade Oscarvibbar
Fast kan Costner då ta sig rätten att pusha ogenerat för sin film även denna gång, undrar måhända vän av osanning? Absolut, är mitt givna svar. För nog präglas helheten av de där rätt lättdefinierade Oscarvibbarna där ett episkt anslag, bombastisk filmmusik och ambitioner att berätta om en lika omvälvande som orolig tid då grunden lades för det slutgiltiga erövrandet och tämjandes av ett land där urinvånarna sattes på gravt undantag på gränsen till utplåning.
The Final Frontier
Som alla säkert kan gissa har Costner tillsammans med sina två medförfattare mycket att berätta. Handlingen utspelas från 1859 och femton år framåt i diverse stater, och allt tar sin början i kaliforniska San Pedro Valley där konflikten om land med indianerna vid det här laget börjat ta sig dödliga uttryck.
Vi talar The Final Frontier här. Vilket på ren svenska betyder att armén inte har hunnit etablera sig än där. En massaker av apacher på folket i det lilla samhället Claypoole sätter allt på sin spets. Eftersom de befinner sig på laglöst land kan samvetslösa prisjägare ta och få betalt per dödad indian.
Mänsklig aspekt bortom våldet
I den här historien finns även en kysk kärlekshistoria mellan en nybliven änka och en tänkande officer. Ett onödigt sidospår? Kanske det, men den ger om inte annat en mänsklig aspekt bortom det vardagliga våldet. Sedan får man sentimentaliteten på köpet.
På annat håll, i Montana skadeskjuter en kvinna den våldsbenägne maken och tar sin bebis med sig, men friheten är inte garanterad. Mannens familj söker hämnd, och att ge upp finns inte på kartan.
En härdad man
I Wyomings gruvdistrikt bor arbetande flickan Marigold tillsammans med Ellie och henne hyfsat färske make. Där dyker även Costners mystiske karaktär Hayes Ellison upp för första gången. Han har ett okänt förflutet, men verkar vara en härdad man som genomlever en flackande tillvaro.
En källa till konflikter
Utöver detta får vi även bekanta oss med en vagnkaravan på väg västerut där varje dag är en en kamp för överlevnad. I alla fall mer eller mindre, och variationerna av typ i ressällskapet är givetvis en källa till konflikter. Men alla har åtminstone samma mål. Bokstavligt talat.
En rättvis bild>
Slutligen bjuds vi in till apachernas vardag där traditioner stöts och blöts, politik dryftas och krigsplaner smids. Samtidigt är det tacknämligt att Costner och gänget inte bara buntat ihop indianernas samhälle till en massa av samma gegga. Nyans behövs här, och regissören har gjort sitt bästa för att ge en rättvis bild.
Gör upp med enahanda indianskildring
Och på tal om indianer. Om det ska nämnas något fokus i Horizon, så är det just de som befann sig på kontinenten innan oss. För någonstans hänger allt som händer mer eller mindre ihop med den konfliktfyllda relationen med urinvånarna.
Man kan utan omsvep säga att Costner gör upp med den tidiga enahanda (film)bilden av skildringen av indianer. Samtidigt doftar Horizon helt klart på många sätt gammaldags Hollywood lång väg. Både vad gäller själva berättandet och bildspråket. Dock är det värt att påpeka att kvinnorna till skillnad från under westerns ”heyday” har en framskjuten placering i handlingen. Åtminstone ett par, tre stycken.
Syr ihop handlingstrådarna
Totalt sett präglas helheten för övrigt av de där rätt lättdefinierade Oscarvibbarna där ett episkt anslag, bombastisk filmmusik och ambitioner att berätta om en avgörande osäker tid i historien som nästan alltid gör sig bra på bioduken.
Mot slutet syr Costner på ett förtjänstfullt ihop de flesta av handlingstrådarna, men frukta inte ni westernfans om inte allt är klart som korvspad när klimax närmare sig. I eftertexterna bjuds på ett snyggt montage som både fungerar som teaser och sammanfattning inför premiären på Horizon 2 i mitten på augusti. Tills dess är det bara att tacksamt rekommendera denna mäktiga skapelse.
