FOCUS, Victoria, Malmö den 30 maj 2024 – progrockare fortfarande i fokus

Klicka på bilden, för att se hela bilden

Lätt att vara vitsig på bekostnad av bandnamnet men det ligger mycket sanning i överskriften. Låt gå för att bandet inte haft någon listplacering sen mitten av 70-talet men de har ändå under deras 55-åriga karriär lockat mängder med lyssnare.

Stilmässigt är det ju typiskt 70-tals progressiv rock med mycket jazziga och klassiska inslag. Att Thijs van Leer är frontfiguren går inte att ta miste på trots att han sitter bakom sin enorma Hammondorgel. Något som även sticker ut är att det sällan är några texter i ordets bemärkelse utan det visslas, joddlas och skapas ljud och det är hittepåspråk samt mycket annat.  Och självklart är det tvärflöjt. Fattas bara.

Snyggt intro med kyrklig touch

Det långa och pampiga introt till Focus I fick inleda konserten, och det är tvära kast och mycket dynamik samt långa gitarrsolon. Det där med att göra radiovänlig musik i treminutersform är överskattat. Men det svänger rejält i musiken redan från början.

Alla musikerna får mycket utrymme att sprida just sina toner. House of the King även den från första plattan var en deras första hits och stilmässigt skulle det lika gärna vara Jethro Tull eller Gentle Giant som skrivit den. Klart rockig flöjt.

Mer av allt blir alltid bättre

Angående icke radiovänlig musik så klockar Eruption från albumet Moving Waves från 1971 drygt 23 minuter på LP-skivan, men med lite trumsolon och annat blev den denna kväll ännu längre. 

Det är teman och lugna passager som helt plötsligt exploderar i något och byter skepnad. För gamla progöron är det inget konstigt, men jag är ytterst tveksam till att dagens 15-åringar hade haft tålamod att lyssna in den här musiken. 

Slänger man in lite jazz, blues och fusion blir det säkert ännu bättre. Förmodar att de tänkte så när detta skrevs för över 50 år sen.  Låttitlar har nog aldrig varit Thijs starka sida men Focus 7 är en bra och mysig komposition. Återhållsam.

Hiten alla har hört

Vi börjar närma oss slutet på första setet och inte oväntat fick vi höra deras förmodligen största hit betitlad Silvia från deras tredje album utgivet 1972. Efter ett jazzigt introbassolo drog de i gång med låten alla har hört men inte har aning om vem som gjort den. Envis gitarrmelodi som fastnar och snygga harmonier.

Solon och solon och solon
 
Efter en paus så drog det i gång med låten Focus II. Ska vi gissa att den är från deras andra album. Självklart instrumental, men med lite trallande från vår frontman.

Lite fransk text i La cathedrale de Strasbourg. Ytterligare en ganska återhållsam komposition som man kunde njuta av. Harem Scarem har jag ett personligt förhållande till då det var den första låten jag hörde av Focus så där 1974.  Kvällens version var uttöjd till oändlighet och det är lååånga gitarr- och trumsolon som faktiskt kändes lite för långa. Efter mycket om och men hittade de tillbaka till originalmelodin och kunde avsluta låten.

Mera solon…

Ja, vi vet att alla musikerna är ruggigt duktiga men det kändes ändå som att det hade varit roligare att låtarna hade hållit originalformen till förmån för fler låtar.

Hocus Pocus var även den en stor hit och jag rekommenderar att kolla livetagningar på YouTube från i mitten av 70-talet när de kör nämnda låt.  Hysteriskt är bara förnamnet.  Han kan fortfarande joddla men inte gå upp så högt i falsett. Dåligt, han är bara 76 år…  och så blev det ytterligare ett trumsolo av Pierre van der Linden. En legendarisk trummis som även han börjar närma sig de 80.

Sista låten denna kväll blev Focus 3. Smäktande gitarr och småmysig orgel.
 
Sammanfattning kanske?

Grymma musiker och musik som fortfarande efter 50 år håller bra och är intressant att lyssna på. Närmsta veckan eller så släpps deras trettonde album med den inte helt överraskande titeln Focus 13. 

Lite synd att de inte spelade något från nya plattan. Hade ju inte varit för mycket begärt. Har redan klagat lite, men det blir för mycket när de i en sjuminuters låt lägger in fem minuter trumsolo som följs av åtta minuter gitarrsolo.  Med handen på hjärtat tror jag att större delen av publiken tyckte det blev too much. 

Nytt album och supportturné

Förutom ett nytt album så drar bandet även i gång en stor turné i USA o Kanada och kommer att vara support till återupplivande ASIA. Extra nördinfo är att Roger Dean har gjort omslaget till nya plattan.  

Fina avslutningsord från Thijs denna kväll var att de kände sig väldigt hemma på Victoriateatern.