ATLAS – J.Lo:s rymdaction är något av en besvikelse

Klicka på bilden, för att se hela bilden

FAKTA
Regi: Brad Peyton
Skådespelare: Jennifer Lopez, Simu Liu, Sterling K. Brown, Abraham Popoola, Mark Strong
Land: USA
År: 2024
Genre: Action, Drama, Äventyr
Visas på Netflix
Betyg: 2

Ärligt talat; lade inte märke till vem regissören till Atlas var förrän efter det hela hade avnjutits. Men om det nu noterats i förväg att det var Brad Peyton hade jag vetat ganska väl vad som var att förvänta.

På meritlistan finns bland annat katastroffilmen San Andreas och creature feature-rullen Rampage: Big Meets Bigger. Därmed hade det också legat nära till hands att ha en mer eller mindre klar, om än fördomsfull bild av scenariot. Läs svulstig högljudd action, modell amerikansk PG-13 censurgräns i det stora formatet. Vad som inte var självklart initialt med Atlas var förstås att Peyton slagit in på science fiction-spåret, men ni förstår säkert poängen.

Hon ger denna rulle hjärta

Hur som helst. Vad Atlas har som ovannämnda verk inte har är Jennifer Lopez. Jag gillar henne. Sedan kanske hon inte är en fantastisk skådis, men hon är mer än okej. Verkligen. Hon är också begåvad med en ansenlig dos karisma, och hon är den som ger denna rulle hjärta.

A.I.-terrorist i Andromedagalaxen

Det handlar om A.I. Alltså A.I. som spårat ur. I en prolog får vi veta att en A.I-terrorist vid namn Harlan då ledde ett lika våldsamt som dödligt uppror mot mänskligheten. Innan han drog till yttre rymden någonstans.

Idag 28 år senare visar det sig att Harlan befinner sig på planeten GR23, någonstans i Andromedagalaxen, och det blir analytikern Atlas Shepherd som får uppdraget att leda expeditionen ut i rymden. Om än motvilligt, hennes överordnade ser henne som inte alldeles balanserad. Hon är nämligen personligt involverad ända sedan barndomen I Harlan. Ett digert misstag relaterat till just honom hemsöker henne ända till denna dag.

Hamnar i Plåt-Niklas

Väl i mål på planeten går allt inte alls som det var tänkt. Snarare åt helvete, och då hamnar Shepherd olyckligtvis i en jätterobot som styrs av en A.I., varpå den skeptiska analytikern och den pratande A.I-grabben i Plåt-Niklas tvingas samarbeta och försöka förstå varandra för att försöka fixa biffen.

Mycket handlar om detta. Om Shepherd i jätteroboten, som konverserar med A.I:n, som för övrigt går under namnet Smith. Det blir självklart hyfsat med action också. Inklusive en slutfajt med Harlan. Förstås.

Tar stopp på GR23

Men jag hade förväntat mig mer. För det känns som filmen tar stopp så fort rymdskeppet kraschar på GR23. Det känns som om det två manusförfattarna inte riktigt vetat vad de skulle göra med sitt uppslag.

Sedan någonstans under all robotaction à la Transformers i miniskala finns ett budskap gällande mänsklighet kontra A.I. begravt. Harlans argument om att vi människor inte klarar av att skapa en bra värld på egen hand är ett.

Å andra sidan vill A.I-terroristen och hans anhang krossa mänskligheten för att göra…vad? Börja om? Förmodligen, men jag skulle inte vilja påstå att filmen är så tydlig på den punkten.

Värd en titt för fansen

Så ja, totalt sett är Atlas något av en besvikelse, men visst, för den actiontörstande Science Ficton-fantasten och folk i J.Lo:s fanclub kan den vara värd en titt. Om än inte en nödvändig sådan.

Här kan du se Atlas (2024)