MAFIA MAMMA – sevärd Toni Collette i ojämn maffiakomedi

Klicka på bilden, för att se hela bilden

FAKTA
Regi: Catherine Hardwicke
Skådespelare: Toni Collette, Monica Bellucci, Sophia Nomvete, Eduardo Scarpetta, Alfonso Perugini
Land: Storbritannien, Italien, USA
År: 2023
Genre: Action, Brott, Komedi
Längd: 101 minuter
Visas på Viaplay
Betyg: 2

Ville gärna att den här filmen ska vara väl värd att se, och då inte minst för Toni Collettes skull. För henne har jag för det mesta haft en soft spot för. Skandalöst underskattad är hon också. Så det får bli en ”tvåa”. Trots allt. Men det ska samtidigt villigt erkännas att Mafia Mamma är en ojämn historia.

Vilket väl inte är alltför oväntat. För det där med att blanda humor och maffiahistorier gifter sig inte alltid så bra. Men visst minns man med ett leende Mickey Blue Eyes med en nervös Hugh Grant gåendes med giftastankar med en boss-dotter i allmänhet och den lysande Prizzis heder i synnerhet i vilken Angelica Huston är urless på att spela andra fiolen i maffiafamiljen, och därför ser till att göra något åt det.

Mafioso-farfar är död

Collette är Kristin Balbano, italiensk ättad amerikanska i förorten, som arbetar på skönhetssalong. Men inte länge till. Hennes mafioso till farfar, Giuseppe är död(ad), så nu blir hon uppmanad att flyga till det gamla hemlandet av familjen pronto. Ståtlig kyrkobegravning väntar, och sedan är det tänkt att Kristin ska ta över.

Från förhandling till sängläge

Självklart hyser hon viss tvekan att tacka ja, men så blir det i alla fall efter viss övertalning. Därefter kastas hon direkt in i uppdraget att mäkla fred med en annan maffiafamilj. Ingen lätt uppgift, men det går som en dans från förhandling till sängläge. Tills det inte gör det.

Inte bara front för skumrasket

I mixen hittar vi även en otrogen make på andra sidan Atlanten och Lorenzo, en trevlig hunk, som ger romantiken ett ansikte mellan maffiaaffärerna. Affärerna ja, Kristin börjar så smått förändra dem i grunden. Inte minst vill hon att vinproduktionen ska vara på riktigt, inte bara en passande front för skumrasket bakom kulisserna.

Driver med klyschorna

Som synes skulle detta handlingsreferat mycket väl kunna beskriva händelseförloppet i en vanlig icke humoristisk gangsterrulle, men så är alltså inte fallet. Istället driver Mafia Mamma friskt med klyschorna och stereotyperna.

Men blandad framgång, får man nog säga. Ibland framkallas förnöjda fniss, men nästan lika ofta blir det mest tramsigt. Det räcker med att skåda dramats enda rättegångsscen för att inse detta.

Blodet skär sig med tonen

På samma sätt känns våldet kanske väl blodigt för att kännas passande i ett (gangster)sammanhang som inte har Martin Scorsese, Brian DePalma, Ridley Scott eller liknande regissörer som avsändare. Det skär sig helt enkelt när tonen är oaktat lättsam, men våldsamheterna går över styr.

Maffiabus inga korgossar

Men visst, det är roligt när Kristin får nytta av sin feministiska självförsvarskurs i skarpt läge. Det är öga, skrev, hals, som är fokus när hon ska försvara sig mot värstingelement, och maffiabus är som bekant inga korgossar.