FRUKTANS LÖN – halvhyfsad remake, men verkligen inget speciellt

Klicka på bilden, för att se hela bilden

FAKTA
Originaltitel: Le salaire de la peur (The Wages of Fear)
Regi: Julien Leclercq
Skådespelare: Franck Gastambide, Alban Lenoir, Sofiane Zarmani, Ana Girardot, Bakary Diombera
Land: Frankrike
År: 2024
Genre: Action, Äventyr, Drama
Längd: 104 minuter
Visas på Netflix
Betyg: 2

Återigen en Netflixpremiär på en Netflixproduktion, denna gång på en fransk sådan. Detta är ännu en Netflixfilm i regi av Julien Leclercq, som gjorde Jord och blod, vilken var rätt bra, och Sentinelle, vilken var lite mindre bra. Han har även gjort filmen Rånarna, som inte är en Netflixfilm, och den är också helt okej.

För bara några veckor sedan såg jag William Friedkins Fruktans lön från 1977, bättre känd under sin originaltitel Sorcerer, för allra första gången – jag vet inte varför det inte blivit av att jag sett den tidigare. Filmen bygger på Georges Arnauds bok med samma namn, och jag vill minnas att jag sett den första filmatiseringen, en fransk film från 1953, på TV en gång för längesedan – fast jag kan minnas helt fel.

Anses vara fruktansvärt spännande

Friedkins film är uppburen, det har pratats- och skrivits om den en hel del sedan 1977 – och framför allt sedan den kompletta, och betydligt längre, versionen släpptes långt senare, när den gick upp på bio hade den kortats rejält. Sorcerer anses vara fruktansvärt spännande. Men, när jag nu såg den för första gången måste jag erkänna att jag blev en liten aning besviken.

Anlitas för att frakta nitroglycerin

Det är en mycket bra film, men jag tyckte inte att den var lika spännande som jag hoppats på. Antagligen beroende på att de kriminella huvudpersonerna är rätt osympatiska, jag brydde mig inte om dem och deras öde. De anlitas för att frakta nitroglycerin genom de sydamerikanska djunglerna och deras lastbilar riskerar att explodera om lasten hanteras det minsta ovarsamt.

Nya versionen har fått dålig kritik

När jag såg Sorcerer hade jag faktiskt ingen aning om att en ny version var på gång. Nu är den alltså här. Julien Leclercqs film har fått rätt dålig kritik, men det känns som att många skriver ner den främst för att de två tidigare versionerna är så mycket bättre.

Fraktar nitroglycerin till brunn

Den här gången utspelas handlingen i en öken (filmen är inspelad i Marocko), och nu är huvudpersonerna något slags legosoldater. Två av dem är bröderna Fred (Franck Gastambide) och Alex (Alban Lenoir). Alex har fru och barn, Fred har en relation med en kvinna, de är mer sympatiska än i Friedkins film, mänskligare, men de svettas mindre.

En oljebrunn har börjat brinna och intill ligger ett flyktingläger. Elden måste släckas och för att lyckas med det måste man dumpa nitroglycerin i en brinnande brunnen och spränga den. Fred, Alex och ytterligare några män och kvinnor utlovas en miljon euro var om de fraktar nitroglycerin till brunnen, och precis som tidigare är det livsfarligt och behållarna kan explodera när som helst.

Det är mer av en ”vanlig” actionfilm den här gången. Hjältarna är mer heroiska. En eventuell förrädare i gänget för tankarna till Alistair MacLean. Den berömda scenen med bron i Sorcerer är ersatt med en scen med ett minfält.

Är verkligen inget speciellt

Fruktans lön anno 2024 är inte helt hopplös. Den är halvhyfsad och innehåller ett par småspännande scener, men den är verkligen inget speciellt. Sorcerer är förstås väldigt mycket bättre. Den har även Roy Scheider iförd linne. Det är även lite för mycket datoranimerat blod i den nya filmen. Men, jag ser så många nya actionfilmer och thrillers som är så mycket sämre än det här, att jag ger den godkänt. Éric Serra står för filmmusiken.