Klicka på bilden, för att se hela bilden
FAKTA
Regi: Philip W. da Silva
Skådespelare: Oscar Skagerberg, Rakel Benér Gajdusek, Peter Mörlin, Archana Khanna, Amanda Kilpeläinen Arvidsson
Premiär: 2024-03-22
Betyg: 2
Det har kommit en hel del svensk skräck den senaste tiden. Karusell, Konferensen, Canceled med flera. Jag gillade Konferensen, men övriga bidrag till genren har varit under all kritik.
Nu kommer Ur mörkret, i regi av Philip W. da Silva och med manus av Jimmy Nivrén Olsson, som var med och skrev UFO Sweden. Av någon anledning hade jag fått för mig att filmen spelats in i Örebro, men det visade sig att ett av produktionsbolagen ligger där, filmen är inspelad i Stockholm, Norberg och Sala Silvergruva. Synd, eftersom Örebro var en skräckstad en gång i tiden, när Rare Zombie-killarna härjade som värst för 35 år sedan.
Utspelas i mörk skog
Jag hade vissa förhoppningar på Ur mörkret. Det kändes som om det här kunde bli betydligt bättre än Karusell och Canceled. Tyvärr infriades inte mina förväntningar. Jag blev besviken.
Antalet medverkande skådespelare är litet, och med undantag för några scener i inledningen och på slutet, utspelar sig hela filmen i en skog – och i mörker.
Försvunnen pojke
Rakel Benér Gajdusek spelar Angelica från parkförvaltningen. För två år sedan letade Angelica och hennes dåvarande pojkvän Viktor (Oscar Skagerberg) efter en försvunnen pojke. De hittade aldrig pojken, Viktor förfrös ett finger, och mår psykiskt dåligt efter incidenten.
Nu, två år senare, har pojkens mor försvunnit i skogen, antagligen när hon letat efter sin son. Angelica försöker samla ihop en sökgrupp, men får bara tag på några stycken. En av dessa är en kille som heter Johan (Peter Mörlin), som är kär i Angelica, en annan är Aisha (Archana Khanna), som är med så lite att hon inte tilldelats några karaktärsdrag, och så är det Viktor, som motvilligt ställer upp tillsammans med sin hund.
Kanske ser de spöken
Den försvunna kvinnan har varit besatt av att hitta pojken – och verkar ha börjat tro på legenden om gruvrået, ett påhittat väsen folk skrämmer turister med. Sökgruppen irrar runt i den mörka skogen, de ser syner, kanske ser de spöken, kanske ser de gruvrået, något okänt i skogen vill dem illa, och de tas av daga den i taget.
Glåmiga och deprimerade rollfigurer
Det största problemet med Ur mörkret är att rollfigurerna är mer eller mindre osympatiska, precis som i så många andra svenska filmer. De är glåmiga, de är deprimerade, den där Johan är ett riktigt rövhål som jämt är arg utan större anledning. Han hatar Viktor, och jag hoppades att han skulle gå en onaturlig död till mötes så snart som möjligt.
Lövtunna gestalter då, men de betedde sig som folk
Medlemmarna i sökgruppen bråkar med varandra mest hela tiden och de är allmänt jobbiga, jag kände ingenting alls för dem. Säga vad man vill om ungdomarna som mördas i till exempel Fredagen den 13:e (1980) och liknande filmer, de var lövtunna som gestalter, men de var glada, lite kul och betedde sig som folk.
Folket bakom Ur mörkret verkar ha velat göra något slags psykologiskt drama, ett skräckdrama, istället för att koncentrera sig på skräck. Möjligtvis har de inspirerats av traderövar som Ari Aster.
Irrar runt i en skog
Här finns ingen som helst humor och dialogen är ofta lite styltig. Det är mycket exposition. Det lilla antalet medverkande gör att det blir rätt segt, eftersom de alltså irrar runt i en skog större delen av speltiden. Det är aldrig speciellt spännande eller otäckt. Här finns ett par blodiga scener.
Går att se vad som sker
Filmfotot är bra. Även om filmen alltså utspelar sig i mörker går det för det mesta att se vad som sker, vilket annars sällan är fallet i moderna skräckfilmer. Thomas Hedengran har en liten roll i filmen, han var även med i Karusell, och jo, 2006 var han med i vampyrfilmen Frostbiten, och i den var ju även jag inblandad (”manusbearbetning”).
Borde lagt fokus på gruvrået
Jag hade hoppats att filmmakarna skulle göra något mer av legenden om gruvrået. Det bläddras lite i gamla böcker, det pratas om vinterblot, det görs en liten återkoppling till detta mot slutet, men det blir inte så mycket mer. De borde lagt fokus på gruvrået istället för några glåmiga typer som gnäller och bråkar i en skog.
