Klicka på bilden, för att se hela bilden
FAKTA
Regi: James Mangold
Skådespelare: Harrison Ford, Phoebe Waller-Bridge, Antonio Banderas, Mads Mikkelsen, John Rhys-Davies
Land: USA
År: 2023
Genre: Action, Science fiction, Äventyr
Längd: 154 minuter
Format: DVD, Blu-ray, VOD
Distributör: SF Studios
Betyg: 4
Hjälten rider på en vit häst i en parad … som anordnats för att fira andra hjältar. Kan det bli bättre? Kan det bli mer symboliskt? Harrison Ford som Indiana Jones är fortfarande karl för sin Fedora hatt, men året är nu 1969 och världen hyllar hjältar med astronauthjälmar.
Ändå visar det sig att Indiana Jones fortfarande är relevant. Så klart. På jakt efter en ny MacGuffin. Den här gången är det faktiskt en pryl som faktiskt har funnits i verkligheten som står i centrum och den får matte att se ut som det coolaste någonsin. (Yay!) Dessutom introduceras två nya sidekicks och Antonio Banderas dyker upp i rollen som en gammal vän till Indy.
Dubbla lager av nostalgi
Det ligger som dubbla lager av nostalgi över Indiana Jones nya filmäventyr. Dels har vi Spielbergs åttiotal, dels har vi de ännu äldre matinéfilmer som Spielberg växte upp med. Nu är det James Mangold som håller i regipinnen och att Mangold har en speciell känsla för åldrande hjältar, det visade han redan i Wolverine filmen Logan som marknadsfördes som Hugh Jackmans definitiva farväl till rollen (det vet vi nu med säkerhet att det var det inte).
En lisa för själen med John Williams musik
När det gäller åldrande hjältar måste man nämna John Williams. Att lyssna på John Williams när man upplever ett gammalt matinéäventyr … är en lisa för själen. Inget av det buller och skrammel som genomsyrar mycket billigare moderna actionäventyr, där öronen tröttnar långt innan ögonen, amatörmässiga soundtracks som är mer till för att förvirra än för att förhöja upplevelsen.
Tävlar mot sig själv
Internationellt sett så har Indiana Jones femma inte blivit så hyllad som den borde ha blivit. Varför? Ett enkelt svar är att medan alla andra filmer tävlar mot alla andra nya filmer i repertoaren, och någon slags medelmåttig standard, så tävlar Indiana Jones femma mot Indiana Jones etta. Och än värre: Den tävlar mot Det Stora Minnet av Indiana Jones etta och Spielbergs geni. Kritiker minns hur unga de var, hur bra filmen var, och hur omöjligt det är för denna uppföljare i ”modern tid” att leva upp till Spielbergs vision och Spielbergs original.
Månen, Bowie och Beatles
Nu är det modern tid även i filmen och Indiana Jones undrar om han fortfarande är relevant. Den ”moderna tiden” i filmen är 1969 – året då månlandningen firas och folk lyssnar på David Bowie och Beatles och demonstrerar mot Vietnamkriget.
Men man får inte glömma bort att för många barn är detta en av de första stora filmmatinéupplevelserna .. Om några av dem växer upp och blir filmkritiker, filmbloggare, filmpoddare … så kommer de i framtiden att jämföra alla nya äventyrsfilmer med den första upplevelsen av Indiana Jones ”femma” och komma fram till att … nä, även om det här duger så är det inte lika bra som Indiana Jones and the Dial of Destiny. Det var tider det! Och vilken twist! De gör helt enkelt inte så här bra filmer längre …
Ett unikt tilltal
Det är närapå unikt med en film som tilltalar alla generationer. Det är förresten unikt när det gäller underhållning över huvud taget. Hur svårt är det inte bara att enas om ett tv-program att gilla? Indiana Jones universella dragningskraft borde ge honom en förtjänstmedalj. Om inte annat för lång och trogen tjänst.
En hel del fokus har legat på den åldrande hjälten. Att Harrison Ford nu är 80+ och fortfarande spelar actionhjälte. Osökt kommer man in på referenser till en åldrad och cynisk Luke Skywalker eller en åldrad, cynisk och alkoholiserad James Bond (även om Daniel Craig inte var speciellt gammal när hans James Bond gick hädan.)
Hjältemodigt tragiska
Och så Logan. Alias Wolverine. Som James Mangold tidigare gjort en hyllad superhjältefilm om. Filmen Logan är en av de mest hyllade superhjältefilmerna genom tiderna. Alla dessa historier är hjältemodiga och tragiska och hjältemodigt tragiska.
Men Indiana Jones and the Dial of Destiny är en annan historia. Mina tankar går snarare till komediklassikern Grumpy Old Men (Griniga gamla gubbar) med Jack Lemmon och Walther Matthau i huvudrollerna.
Briljerar som skojig surkart
Harrison Ford är verkligen bra som ”grumpy old man”! Här ligger tonvikten liksom i de gamla komediklassikerna på humor snarare än tragiskt hjältemod. Och precis som i komediklassikerna blir det romans för gubben med en någorlunda jämnårig fal dam. Tack och lov har man inte försökt tussa ihop Ford med filmens leading lady. Ja, Sean Connery klarade av att matcha Catherine Zeta-Jones i Entrapment, men det är snarare undantaget från regeln att för stor åldersskillnad ser lite påtvingat och fånigt ut.
Leading lady har samma bett som Bette Davis och Barbara Stanwyck
Istället är filmens vackra smarta dam Indiana Jones guddotter, den sköna Helena, som gör storstilad comeback i hans liv. Hon kanaliserar de stora matinéhjältinnorna och har ett bett i repliken som kan konkurrera med de stora Hollywoodhjältinnorna. Som Bette Davis och Barbara Stanwyck.
Guddottern Helena har en skojig minderårig sidekick som bland annat lärt sig hur man är en bra pilot utan att någonsin ha satt sin fot i ett flygplan. Tillsammans bildar de tre huvudpersonerna en löst sammansatt familj som påminner om mamma, morfar, barn… Utan att någon av dem är släkt. Sådana familjetrios med olika generationer har man med fördel använt även i tidigare Indy-filmer. Och här fungerar personkemin perfekt.
En underbar delad upplevelse
Gamla tempel, luriga fällor, kvicka oneliners, vackra vyer, en storstilad jakt genom tid och rum, en färgstark skurk och en intrigerande MacGuffin (som faktiskt finns i verkligheten!) … vad kan man mer begära … ?! Det här är en fartfylld, humoristisk actionrökare med hjärta och hopp, helt fri från cynism.
Fotnot: Extramaterialet omfattar The Making of Indiana Jones and the Dial of Destiny och Score-Only Version of the Movie.