IN THE LAND OF SAINTS AND SINNERS – realistisk Neeson-thriller skulle kunna vara gjord på 70-talet

Klicka på bilden, för att se hela bilden

FAKTA
Regi: Robert Lorenz
Skådespelare: Liam Neeson, Kerry Condon, Jack Gleason, Sarah Greene, Ciarán Hinds
Premiär: 2023-10-13
Betyg: 3

Flitige Liam Neeson har gått tillbaka till rötterna. Till Irland, alltså. Landet denne med marginal ålderspensionär är bördig från. För action-/thrillergenren lämnar han numera sällan. Så inte heller denna gång. Däremot är själva upplägget starkt knutet till ett alltjämt öppet sår i landets historia.

Året är 1974. Ett IRA-relaterat bombdåd i Belfast går snett. Sex människor, varav tre barn får sätta livet till. De fyra terroristerna flyr därefter per bil till den vindpinade vischan på Irlands västkust där kvartetten har ett sunkigt gömställe.

Less på att begrava bad guys

Där i närheten framlever även en viss Finbar Murphy sina dagar. Ensam som änkling. Och som någon slags pensionär, men ändå inte. För jobbet som yrkesmördare är ännu inte historia. Inte riktigt än. Den lilla grönsaksodlingen i trädgården kommer att få vänta.

Men en sak är klar, och det är att Finbar verkligen vill lägga av även om lokale arbetsgivaren McQue helst ser en fortsättning. Han börjar bli less på att begrava bad guys på sitt fält av nyplanterade träd. Fast dessvärre ska hans vägar komma att korsas med fanatiska terroristledaren Doreen McCann och hennes tre hantlangare. En uppgörelse i slutänden oundviklig.

Tämligen gammeldags

In the Land of Saints and Sinners känns i mångt och mycket som en tämligen gammeldags film. På sätt och vis skulle den mycket väl kunna vara gjord på 70-talet. Tempomässigt stressar man inte, visuellt saknas 80-talets flashighet och på det hela taget känns alltihopa tämligen realistiskt och gediget.

Inte överdrivet mycket hopp

Sedan ska villigt erkännas att jag kan uppskatta den vemodighet som präglar helheten. Den finns där av en anledning, och det har inte bara med ett visst kynne att göra. Det har också att göra med en tid där inte överdrivet mycket hopp fanns om bot och bättring i den religionsfixerade konflikten.

Straff med dödliga konsekvenser

Således är det här heller ingen upplyftande thriller som ger en förlösande positiv känsla när allt är över. Detta trots ett avslutande klimax där terroristerna får ta sitt straff med dödliga konsekvenser istället för att få se insidan av en fängelsecell.

Visst, ett visst mått av hopp kan möjligen skönjas, men ingen av karaktärerna verkar se någon väg mot att förändra vare sig sitt liv eller öde. Även om Finbar gör det enda han kan göra med tanke på situationen innan eftertexterna börjar rulla.

Samma trista status quo

Andra i hans närhet har inte samma förmåga, vilket får sina livshotande konsekvenser. Eller inga alls. Istället fortsätter livet rulla på i samma trista status quo. Men det är förstås en annan historia.

Sedan kan det inte hjälpas att man ömmar för och hoppas på det bästa för de goda människor som inte har samma styrka som Finbar vad gäller att gå vidare. Men deras öden och välmåga är förstås ett ämne för en helt annan film.