Klicka på bilden, för att se hela bilden
FAKTA
Originaltitel: Strays
Regi: Josh Greenbaum
Originalröster: Will Ferrell, Jamie Foxx, Isla Fisher, Randall Park, Brett Gelman
Skådespelare: Will Forte, Jack De Sanz, Charity Cervantes
Premiär: 2023-09-01
Betyg: 3
Låt oss redan från början slå fast att det här verkligen inte är en barnfilm. Precis som man inte ska förväxla sådant som Ted, Sausage Party och South Park med matinématerial på grund av att huvudkaraktärerna är en gullig nallebjörn, lustiga korvar respektive småbarn, så kan man inte heller förutsätta att gulliga hundar enbart är virke för valfri Disneyrulle.
Jag kan riktigt se chocken i de bioovana mor- eller farföräldrarnas ansikten om de i god, men ignorant tro skulle lösa biljett till Doggy Style med barnbarnen i släptåg. Popcornen skulle förmodligen sättas i halsen redan ett par minuter in i filmen när de flabbframkallande vulgariteterna börjar hagla.
Lika tramsig som Step Brothers
Blir det för mycket ibland. Ja, lite grand. Men en hel del är riktigt roligt. Beroende på vilken typ av humor man har. För egen del var jag inställd på att Doggy Style skulle vara minst lika tramsig som en annan Ferrell-rulle typ Step Brothers. Eller varför inte något åt bröderna Farrelly-hållet, à la Dum och dummare och Mina, jag och Irene.
Vad annars kan vara att förvänta? Det är ju för tusan trots allt Will Ferrell som sköter snacket åt huvudpersonen, förlåt huvudjycken. Alltmedan sidekicken Jamie Foxx gatusmarte hund är begåvad med det mest svavelosande snacket som någonsin hörts från en hund på film.
Tilltalsnamnet Skithög är inget positivt
Ferrell är Reggie, en (över)optimistisk borderterrier som blir dumpad av sin plågoande till husse utan att förstå det. Doug, som denne brutalt osympatiske nolla heter har försökt göra sig av med Reggie ett bra tag nu genom att köra honom långt bort från den sunkiga bostaden och sedan bara dra.
En kul lek, resonerade Reggie länge. Märkligt nog, får man väl säga. Å andra sidan fattade den lille terriern heller aldrig att Dougs elaka tilltalsnamn, typ Skithög inte var något positivt. Allt detta får gatuhunden Bug förklara för honom när de väl bekantat sig med varandra.
Att hämnas på svinpälsen
Bostonterriern och Reggie blir för övrigt snabbt bästisar trots att de är så olika, och på köpet blir den sistnämnde även bekant med tjusiga collien Maggie och den nojige trattförsedde grand danois-hannen Hunter. Tillsammans utvecklar Reggie och de nyvunna vännerna sedan en plan som går ut på att hämnas på svinpälsen som lämnade honom åt sitt öde. Målet är att ”bita dicken av honom”.
Händelserikt fram till slutdestinationen
Nu kan ni själv fundera på om jyckarna uppnår sitt mål. Det skulle ju trots allt vara en fet spoiler att avslöja detta. Vad som däremot kan yppas är att det blir en händelserik roadtrip fram till slutdestinationen.
Bokstavligt talat skitkul
På samma sätt skulle man kunna vara lite lustig och hävda att Doggie Style bokstavligt talat är skitkul. Särskilt en sekvens som utspelar sig ett hundstall lever upp till denna benämning. Om man säger så.
Inte för de äckelmagade
Vidare bjuds det på en hel del snusksnack och juckande mot allt möjligt. Garnera sedan med lite röka på och en del grafiskt äckelpäckel som inte är för de… öööh, äckelmagade, så förstår ni vart det hela barkar.
Således göre sig inte folk som endast är intresserade av subtil och/eller sofistikerad humor sig besvär. Alls. Men för oss andra som inte skäms för att grotta ner oss i det skabrösa är det här filmen som gäller just för tillfället.
